Mana pekas ut som rasistisk

– Vi känner en stor besvikelse. Det här är en politisk styrning. Det känns som vi har blivit försökskaniner för hur mycket politisk styrning som är möjlig, säger Babak Rahimi, ansvarig utgivare och medredaktör på Mana.
Kulturtidskriften Mana har fått produktionsstöd varje år sedan 2000. Stödet har de senaste åren varit 250 000 kronor per år. Men i förra veckan när beskedet om vilka tidskrifter som skulle få stöd kom, fanns Mana inte med. Ärendet var bordlagt. Anledningen är meningsskiljaktigheter inom såväl ­referensgruppen, som gör bedömningarna vilka ligger till grund för styrelsens beslut, som inom styrelsen.
– Det stämmer att det finns olika uppfattningar, säger Maria Ågren, handläggare på Kulturrådet. Och det är därför som styrelsen nu beslutat att själva läsa de fyra senaste numren av Mana för att kunna göra en rättvis bedömning. Och det tycker jag är bra.
Att referensgruppen inte kan komma överens är väldigt ovanligt, menar Maria Ågren. Lika ovanligt är att styrelsen själva gör en egen bedömning. Vanligtvis verkställer styrelsen underlag från referensgruppen, som består av bland annat kritiker, journalister, författare och förläggare.
Men således inte den här gången. Meningsskiljaktigheterna handlar om huruvida Mana är rasistisk eller inte.
I ett styrelseprotokoll från december förra året reserverade sig flera ledamöter mot att ge Mana produktionsstöd, med motiveringen: ”För deras nedvärderande syn på kvinnor, för onyanserad politisk analys och debatt och ofta bristande faktakunskap som leder till en förvrängd tolkning av verkligheten. För deras antidemokratiska, antisemitiska och intolerant, på gränsen till rasistiska ­toner och undertoner som ofta återkommer i deras texter.”
Babak Rahimi blir bestört över påståendena. Han säger att han är öppen för kritik, men tycker att debatten borde föras öppet. Han menar att Kulturrådet agerar ”censurmyndighet”:
– Ingenting stämmer. Som medborgare, politiker och invånare kan man ha kritik mot Mana, det är helt okej. Men debatten borde föras offentligt. Det jag anser vara farligt är att styrelsen ser sig själva som en rättsinstans. De anklagar oss för hets mot folkgrupp, och sådant ska prövas av rättsinstans – inte av Kulturrådet.
– För mig går det inte ihop hur en redaktion, som till större delen består av kvinnor och som definierar sig som antirasistisk och feministisk, ska kunna ha en nedvärderande syn på kvinnor och driva rasism och antisemitism. En sådan formulering innehåller just den onyanserade syn på verklighet som Mana anklagas ha, fortsätter Rahimi.
Om produktionsstödet uteblir får det konsekvenser för Mana, men riktigt vilka är svårt att svara på.
– Det är en tredjedel av vår budget och ingenting vi löser i en handvändning. Men vi kommer inte att lägga ned Mana, det är en sak som är säker, säger Babak Rahimi.
Den 25 januari fattar Statens Kulturråds styrelse beslut i ärendet. I den av regeringen utsedda styrelsen finns nio personer, däribland kulturskribenten Ljiljana Dufgran. Ordförande är landshövding Mats Svegfors. I referensgruppen finns bland andra Arne Ruth, publicist och Dilsa Demirbag-Sten, frilansjournalist och författare. Journalisten har försökt nå flera i styrelsen och referensgruppen, utan resultat.