”Twitter har skapat en ny medieelit”

Brit Stakston är en nestor inom sociala medier i Sverige. Hon var med och byggde upp en av landets första communities på nätet 1999 och har arbetat med sociala medier i mer än tio år. Hon är i dag delägare i kommunikationsbyrån JMW med just sociala medier som ansvarsområde och har hjälpt många företag att nå ut via bland annat Twitter. Bland kunderna finns Microsoft, Coca Cola och Unicef.

– Det är ett faktum att det bästa sättet för företag att få uppmärksamhet i medier just nu är att finnas på Twitter. Jag vet att det är så, säger Brit Stakston.

Redaktioner är mer benägna att plocka upp saker ur Twitterflödet än ur mejlskörden.

Annons

När man granskar Twitteranvändandet i Sverige inser man dock snart att förklaringen kan vara att tjänsten till stor del förefaller ha blivit ett internt branschmedium för medie- och kommunikationsbranschen. En "bubbla".

En undersökning som Intellecta Corporate har gjort visar att det finns drygt 90 000 Twitterkonton i Sverige, men bara cirka 11 000 är aktiva och bland dessa är andelen mediefolk stor. Facebook har samtidigt 4,5 miljoner svenska konton.

De 12 vanligaste "yrkena" på Twitter, är i fallande ordning: journalist, student, manager, director, designer, developer, kommunikation, medier, marketing, företag, consultant och PR. Den stora massan av aktiva twittrare arbetar alltså inom medier och kommunikation, och de följer i stor utsträckning varandra.

Av de 30 mest aktiva svenska Twitterkontona härrör 18 från mediebranschen, enligt Twittoppen.se. Journalister är också mer aktiva på Twitter än någon annan yrkesgrupp. Journalisterna har i genomsnitt 874 uppdateringar på sitt konto. Snittet är 274 uppdateringar, enligt Intellecta.

Den mest aktiva tiondelen av alla twittrare skriver 80 procent av alla tweets. En stor andel är Stockholmare. Av de mest aktiva är 61 procent män.

Så ser det inte riktigt ut i andra delar av världen. En undersökning som Pew Research Center gjorde i somras i USA visar att den typiska amerikanska Twitteranvändaren en 20-årig latinamerikansk eller afroamerikansk kvinna som använder tjänsten för att hålla kontakten med sina vänner.

Brit Stakston har över 7 000 följare på Twitter, och med det följer makt.

– Visst har jag varit en del av en Twitterelit. En maktposition i en liten bubbla där mina ord ofta fått osunt stor betydelse, säger hon.

Hon talar om upplevelsen av en "sekt", den mest aktiva delen av Twittereliten, som består av dels experter på sociala medier samt journalister som vurmar för de nya medierna. Sektens medlemmar skyddar varandra och vill fortsätta att dela upp mediebranschen i två kategorier: gammelmedierna och de nya medierna. Man retweetar positiva inlägg om sociala medier och går till gemensam attack mot kritiker.

– Jag har på senare tid skrivit kritiskt om hur de nya medierna används av delar av denna elit, och förpassas snabbt i diskussionerna till gammelmediernas ringhörna. Jag har lämnat sekten. Hon skrattar och tillägger:

– Att medverka i Journalisten blir väl spiken i kistan.

Brit Stakston ser också hur journalisterna vinner mycket på att använda Twitter.

– Det finns många redaktioner som använder det på ett smart sätt.

Hon nämner Norran, Svenska Dagbladet, SVTs valpejl, Fas 3-bloggen och Sveriges Radios Alltid nyheter som exempel på redaktioner som förstått hur man kan använda de sociala medierna för att både nå ut till kunderna och samtidigt få in tips. Men hon oroar sig för en utveckling där man förlitar sig för mycket på Twitter för att få grepp om nyhetsflödet.

– Det finns oerhört mycket information att inhämta via Twitter, man kan nog lätt få en skev bild av verkligheten.

Redaktionernas policier för sociala medier tar kanske inte alltid höjd för detta problem menar hon. En twittrande redaktion kan lätt bli en del av eliten.

– Vad skulle hända om Aftonbladet eller DN lät alla sina journalister retweeta alla positiva inlägg om dem själva, ignorerade kritik, hänvisade läsare att läsa annat om de kritiseras och fyllde twitterflödet med retweets av alla positiva känslor av att jobba med varandra. 

Sofia Mirjamsdotter, som är en av Sveriges mest aktiva twittrare och en mycket anlitad föreläsare om sociala medier, är en av de sju personerna bakom den nystartade sajten Ajour. Kritiken mot sajten blev hård när den visade sig vara inte mycket mer än ett bloggkollektiv med sju inflytelserika personer inom sociala medier-sfären.

– Jag tycker att kritiken mot Ajour är ett bevis för att det inte längre finns en "twittersekt". Det förekommer dagligen konflikter inom den så kallade "bubblan". Men visst, bubblan har funnits och den var väldigt stark 2008. Men jag skulle säga att den sprack för redan ett år sedan. Det senaste året upplever jag också att Twitter har spritt sig till andra grupper, framför allt ungdomar, säger Sofia Mirjamsdotter.

Hon tycker att många journalister använder Twitter på fel sätt, och håller med Brit Stakston om att det finns ett problem i att journalister som finns på Twitter tror sig ha "tentaklerna ute" i samhället medan de i verkligheten befinner sig i en homogen mediemiljö där alla bekräftar varandra. 

– Det är en ankdamm. Det finns en likriktning där alla springer åt samma håll. Men det beror på att journalister använder Twitter fel, enligt mitt sätt att se på det. Jag förstår inte varför så många journalister på Twitter väljer att bara följa andra journalister. Det finns många andra människor som twittrar: lärare, lastbilschaufförer, sjuksköterskor, ungdomar, och så vidare.