Svenska medier spred myt om kvinnomord
”Misshandel vanligaste dödsorsaken för kvinnor i åldrarna 15–44”. Den uppgiften spreds i en rad svenska medier via TT och Dagens Eko, med hänvisning till en rapport från Europarådet.Men något statistiskt underlag för påståendet finns inte.
”Misshandel vanligaste dödsorsaken för kvinnor i åldrarna 15–44”. Den uppgiften spreds i en rad svenska medier via TT och Dagens Eko, med hänvisning till en rapport från Europarådet. Men något statistiskt underlag för påståendet finns inte.
Nyhetsbyrån TT förmedlade en sensationell nyhet den 27 september: vanligaste dödsorsaken för kvinnor i åldrarna 15–44 år i Europa var att de misshandlades till döds av män. Den spreds i en rad medier, bland annat Dagens Eko och Dagens Nyheter, men mestadels som notiser eller mindre artiklar.
Den 2 oktober 2002 uppmärksammades uppgiften på nytt en stort uppslagen artikel av Maria-Pia Boëthius i Aftonbladet Kultur med rubriken ”Det är ju mord!”. I Journalisten 29/02 upprepades utsagan i en krönika av Nina Lekander. Bägge dessa artiklar kritiserade det faktum att svenska medier hade behandlat det manliga massmordet i notisform.
Nyheten är dock felaktig. Enligt statistik som Colin D. Mathers, koordinator på avdelningen Global Program for Evidence for Health Policy (GPE) på Världshälsoorganisationen i Genève tagit fram för Journalisten, är de vanligaste dödsorsakerna för kvinnor i Europa i åldrarna 15–44 i fallande ordning trafikolyckor, självmord och bröstcancer. Globalt är de vanligaste dödsorsakerna i åldersgruppen aids, tuberkulos och självmord. I Sverige drabbas enligt Socialstyrelsen varje år i åldersgruppen i genomsnitt 16 kvinnor i Sverige av dödligt våld, medan runt 750 kvinnor i samma åldersgrupp dör av andra orsaker.
Inget statistiskt underlag
TT-telegrammet utgick från en ny rapport från Europarådet som presenterades den 27 september och även kommenterades av Anna Diamantopoulou, EU-kommissionär för sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor. Något statistiskt underlag till påståendet har dock varken Europarådets utredare, Diamantopoulou eller någon i hennes stab kunnat presentera.
Redan i februari uppgav Diamantopoulou i ett tal att ”fler kvinnor i åldrarna 15–44 globalt dött eller invalidiserats av manligt våld än av cancer, trafikolyckor eller krig tillsammans”. I septemberversionen var åldersgruppen ändrad till 16–44 och det manliga våldet hade reducerats till vanligaste orsaken till död eller invaliditet, denna gång utan angivelse av population.
På Journalistens fråga om var statistiken härrör från hänvisar kommissionär Diamantopoulous kansli efter flera påstötningar till statistik i en snart tio år gammal rapport, Världsbankens World Development Report 1993. När Journalisten kontrollerar detta visar det sig att uppgiften inte finns i denna rapport heller. Efter flera kontakter med kansliet utan någon verifiering hänvisar kansliet till presschefen Andrew Fielding, som ringer upp:
– Vi tar inte fram egen statistik utan litar till andra organ och försöker alltid att utgå från trovärdiga fakta. I det här fallet ville Diamantopoulous uttalande i grunden belysa att omfattningen av våldet mot kvinnor är en angelägen och ofta underskattad fråga, säger han.
Nyhetsbyrån AFP
TT skrev sin nyhet med utgångspunkt från en grundtext från den franska nyhetsbyrån AFP, i samband med lanseringen av Europarådets rapport i Strasbourg. När TT skrev om nyheten togs i första versionen ordet invaliditet bort, och den version som spreds i svenska medier angav därmed att våld var främsta orsaken till europeiska kvinnors död i åldersgruppen. Detta var något som varken Europarådet eller Diamantopoulou påstått.
När Journalisten ringer TT säger nyhetschefen Mats Johansson att TT senare denna kväll, efter att ha gått igenom underlagsmaterialet, sände ut en rättelse där nyheten justerats i linje med Diamantopoulous ursprungliga uttalande.
– Om det händer att det går för snabbt och vi gör fel är vi noga med att sända ut rättelser. Tyvärr är det inte alltid de rättade versionerna som kommer i tryck, förklarar han.
Anade oråd
Mats Johansson var själv inte inblandad i rapporteringen, men säger att man alltid försöker att göra en rimlighetskontroll av nyheterna:
– I det här fallet anade vi oråd och sände ut en rättelse, men så här i efterhand kan man konstatera att vi skulle ha tänkt ett steg till. Grunduppgiften borde ha ifrågasatts, eftersom vi vet att cancer, sjukdomar och trafikolyckor är dominerande dödsorsaker.
Det var alltså misstag i flera led som ledde till artiklarna med uppgifter om massmordet på Europas kvinnor. Störst blev nyheten i Aftonbladet den 2 oktober i artikeln rubricerad ”Det är ju mord”, där Maria-Pia Boëthius framhöll att notisformatet av nyheten visade på en ”avgrund av omedvetenhet, ren dumhet eller en total patriarkal berättelse om världen som vi inte längre står ut med”.
Litar på etablerade medarbetare
Enligt Aftonbladets kulturredaktör Håkan Jaensson brukar redaktionen lita på att uppgifterna från etablerade medarbetare är korrekta i sak.
Gör ni ingen rimlighetsbedömning av de uppgifter som publiceras?
– Våra skribenter är ofta experter på sina områden, och i det här fallet tyckte jag inte att uppgiften verkade konstig, säger Håkan Jaensson.
Maria-Pia Boëthius framhåller att hon var övertygad om att man kunde lita på förmedlingen av de uppgifter som stod i Europarådets rapport:
– Om jag vetat att statistiken var tveksam hade jag självfallet skrivit det – men kritiken mot DNs och Dagens Ekos nyhetsvärdering och ordval hade sett likadan ut. Eftersom de trodde på källan borde det ju ha blivit en förstasidesnyhet och inte en notis, anser Boëthius.
pf@sjf.se
