Rubar fick telefonhot

Dokument inifråns två reportage om radikalfeminismen har rört upp känslorna. Reportern Evin Rubar har hotats, Granskningsnämnden har fått in över 60 anmälningar och till SVTs debattforum har det kommit in närmare 2 000 inlägg.

Att de gett sig in på minerad mark förstod Evin Rubar och Johan Brånstad, redaktör för Dokument inifrån, eftersom de hade svårt att få tag i personer som offentligt ville ställa upp i dokumentärerna Könskriget och kritisera den ideologi som förs fram av radikalfeminister, att det pågår ett krig mellan könen.

Kritikerna var, enligt Evin Rubar, rädda för att bli smutskastade, att bli stoppade i karriären, och att inte längre kunna hålla föreläsningar om feminism.

Annons

– Det har gått så långt att myndighetspersoner begärt källskydd för att våga tala med oss, säger Johan Brånstad.

Evin Rubar har framför allt undersökt Riksorganisationen för Sveriges kvinnojourer, Roks, och hur den extrema feminismen blivit ledningens ideologi. När vissa grupper inom Roks förstod att det skulle bli en kritisk granskning av organisationen fick Evin Rubar anonyma telefonsamtal där hon hotades och det framfördes sexistiska uttalanden.

– Det är märkligt att det i en organisation som hela tiden kritiserar det sexualiserade våldet finns kvinnor som kan gå så långt, säger Johan Brånstad.

bryt

Den hårda attityden mot dem som ifrågasätter Roks ideologi fick Evin Rubar också känna på då hon intervjuade Gunilla Ekberg, regeringens expert på kvinnohandel och prostitution. I hissen, när Gunilla Ekberg trodde att kameran var avstängd, sade hon att Evin Rubar inte kunde räkna med att få någon hjälp av kvinnojourer i framtiden om hon blir misshandlad av en man eftersom hon svikit rörelsen.

– Jag hade inte räknat med hennes reaktion. Jag blev förvånad eftersom hela hennes karriär har gått ut på att hjälpa kvinnor, säger Evin Rubar.

Det har tagit närmare ett år att göra de två reportagen i Dokument inifrån. Enbart själva researchen, att sätta sig in i den ideologi som radikalfeminismen står får och den forskning som pågår om feminism, tog flera månader, enligt Evin Rubar och Johan Brånstad.

bryt

Idén att göra en dokumentär om Roks och radikalfeminismen kommer från SVT-journalisten Marianne Spanner. När hon gjorde dokumentären om den kurdiska flickan Fadime, som mördades av sin far, kom hon i kontakt med Roks och förvånades över vissa uttalanden som gjordes av ledningen för organisationen. Sedan har uppslaget legat och grott på Dokument inifrån. Efter hand har den radikala feminismens förespråkare genom Margareta Winberg, före detta jämställdhetsministern och numera ambassadör i Brasilien, fått anställning på departement. Det var Winberg som anställde Gunilla Ekberg.

– Vi ansåg därför att det behövdes en kritisk granskning eftersom de har inflytande och är en maktfaktor, säger Johan Brånstad.

bryt

Evin Rubar blev kritiserad i sin dokumentär om muslimska friskolor eftersom hon då arbetade med dold kamera. I de två reportagen om radikalfeminismen arbetar hon helt öppet och de som står för denna ideologi förklarar hur de kommit fram till denna uppfattning.

– Det är skillnad på att tala om vad man står för och medge att man bryter mot lagen, säger Evin Rubar.

Evin Rubar frågar i dokumentären Ireen von Wachenfeldt, ordförande för Roks, vad hon anser om rykten om att det skulle finns manliga pedofilnätverk som utför satanistiska ritualer. Ireen von Wachenfeldt säger att nätverken finns, trots att polisen inte hittat några lik.

bryt

När Evin Rubar med hänvisning till uppgifter från kriminologer ifrågasätter Roks statistik över antalet män som varje år mördar kvinnor påpekar Ireen von Wachenfeldt att deras uppgifter är de riktiga. När en kriminolog säger att de flesta män som mördar är psykisk sjuka svarar radikalfeminister att alla män kollektivt bär skulden.

– Roks har varit öppna och berättat vad de står för. Deras ideologi är så självklar för dem eftersom de under en längre tid haft ett politiskt inflytande och fått med sig personer utanför rörelsen. De som kritiserar dem kallas för antifeminister eller kvinnofientliga, säger Evin Rubar.

bryt

Ireen von Wachenfeldt vill inte ställa upp i en intervju för Journalisten eftersom hon anser sig ”illa behandlad och bränd av journalister”.

Men i ett pressmeddelande skriver hon att Roks är upprörd över den bild av organisationen som framträder i dokumentärerna, att det skulle vara en extremistisk och mansfientlig organisation. Hon anser att det är beklagligt att SVT ”förmedlar en skev bild av vad Roks står för och arbetar med”.

På fredagen hade det till Granskningsnämnden för radio och TV kommit in över 60 anmälningar enbart efter det första programmet.

Anmälningarna kommer från Roks ledning, men också från kvinnojourer, forskare och privatpersoner.

Men flera kvinnor har också hört av sig till SVT och sagt att de känt igen sig i reportagen; att det finns ett utbrett manshat inom organisationen.

PÄR JANSSON

pj@journalisten.se