Gå direkt till textinnehållet

Jag erkänner – jag gör det förbjudna

Det händer att jag tänker efter klockan 16.48 på vardagar. Det förekommer att jag redigerar färdigt ett inslag, randar en text, rättar ett eller annat fel, ringer ett samtal eller svarar i jobbtelefonen, på sms och går igenom e-posten. Det händer tyvärr även före klockan 08.30 på vardagar och vid andra tider på helger. Ibland varar det bara i några minuter, för det mesta längre.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Som ni förstår är det här en bekännelse. Jag jobbar obetald övertid. Det ska man inte göra. Fråga vilken facklig representant, chef eller personalhandläggare som helst. De kommer svara samfällt att obetald övertid är av ondo.  

Men det är mitt namn som sägs i radion och min byline som syns på nätet. Jag är fåfäng och vill vara stolt över det jag levererar.

Många av oss gör det förbjudna. Jag tror även att det sker på Personalenheten på Sveriges Radio. Kanhända var det då de räknade ut hur många timmar företaget skänker bort till medarbetarna för de så kallade röda dagarna då sändningarna och arbetsstyrkan reduceras och somliga permitteras med lön. Det lär motsvara 17 årsarbeten inom hela företaget.  

Dessa förlorade arbeten motsvarar mindre än en procent av företagets personalkostnader, men man ska naturligtvis inte elda för kråkorna. Utgår lön ska arbetsgivaren få arbete. Det är ingen liten fråga, ty den kan enkelt presenteras i kronor och ören och ställas upp i excel-ark med tillhörande diagram.

Cheferna har därmed fått en ny och prioriterad arbetsuppgift: att räkna ut hur var och en har uppfyllt sin tilldelade kvot av timmar. Den fallerande tiden ska i förekommande fall läggas ut, så att ingen betald arbetstid går förlorad. Räkneoperationen kräver sin schemaläggare, arbetstidsreglerna är icke att leka med. De röda dagarna, denna till största delen kristliga rest av helgade dagar som belastar vår sekulära kalender återkommer dessutom varje år varför kalkyleringsarbetet kommer att upprepas. Jag vet inte hur många chefsårsarbeten det motsvarar.

Att hushålla väl med resurser är berömvärt. Jag är emellertid inte övertygad om att tillämpning av det som enkelt kan presenteras i en excel-tabell är det bästa sättet. Det är till exempel mycket svårt att räkna på värdet av att redaktionella chefer har tid att lyssna och diskutera det vi gör, att de hinner reflektera över vad vi sänder och varför, att de ges möjlighet att rekrytera personal utifrån en genomtänkt målsättning om vad vi vill ge våra lyssnare nu och i framtiden och att gjorda investeringar i kvalitetshöjande och tidsbesparande teknik följs upp med utbildning så att målet om höjd kvalitet inte bara är teoretiskt. Jag jobbar gärna över lite gratis i lojalitet för en chef som kan jobba så.

Personalenheten har kanske något förslag på hur även detta ska bli möjligt. För trots allt handlar det inte bara om att göra saker rätt, utan också om att göra rätt saker.

                                Anna Bubenko
                                reporter på P4 Malmöhus, Sveriges Radio i Malmö  

 

Fler avsnitt
Fler videos