Lågt intresse bland redaktörer
Under våren planerades ett seminarium i Malmö om hur frilansar skulle betalas. Det vände sig till redaktörer. Här skulle namnkunniga redaktörer dela med sig om hur de arbetade, här skulle frilanskalkylatorn förevisas och här skulle en erfaren frilans berätta om hur hen tog betalt och arbetade. Allt skulle mynna ut i att redaktörerna får mer ut av frilansar med skäliga arvoden.
Seminariet är ett sådant som många frilansar har önskat. ”Redaktörerna måste bli bättre på att fatta att de ska betala frilansar och förstå skillnaden mellan a- och f-skatt”. Det finns nu till och med en kursmodul för detta på förbundets hemsida. I Stockholm har ett sådant anordnats. Det kom ett anständigt antal främst från fackförbundspress.
I Malmö gick det sämre. Efter massiv kampanj för att bjuda in folk så ställdes det in. En person hade anmält sig. Visst, det kanske var fel dag, fel tid, fel månad. Eller är det dags för oss frilansar att acceptera att de som är intresserade av att höja frilansarnas arvode till skäliga nivåer är just vi själva. Inte uppdragsgivare. Det är samma förhållande som för anställda och arbetsgivare. De anställda vill ha mer, arbetsgivaren vill betala mindre. De anställda håller inte kurser för arbetsgivare om varför de ska betala mer i lön, eller gör de? Vi frilansar måste förhålla oss till verkligheten som den är, inte som vi tycker den bör vara. Och verkligheten är att det är bara vi som är intresserade. Det är bara vi som kan få upp arvodena. Att förlita sig på en välvillig och intresserad motpart är att leva i en livslögn.
Så mitt förslag är att nu satsar vi fullt ut på att lära oss själva vad våra f-skatteinkomster ska täcka, vad vi behöver få in för att få motsvarande vad en anställd får, vad vi behöver betala själva för fortbildning, utrustning och försäkringar. Och inte minst hur vi kan få ett bättre trygghetssystem för oss f-skattare. Eventuellt kan vi få de anställda medlemmarna att se vikten av detta. Men det är inte säkert. Vi frilansar måste inse att vi driver kampen själva, men åtminstone tillsammans.
Åsa Ohlsson
frilansjournalist, ordförande Frilans Syd
