Gå direkt till textinnehållet

Läsarna kan skilja på bra och dåliga bilder

Underskatta inte den professionella bildens betydelse. Att säga upp alla bildjournalister är fel beslut vid neddragningar. Tveklöst är det bilden som först fångar din uppmärksamhet när du läser en artikel. Oavsett om det är på nätet eller i papperstidningen. Det har betydelse om bilden är bra. 

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

En bra bild som är tagen av en professionell utövare läses mer. Det är vetenskapligt bevisat. Forskningen presenterades tidigare i år. Har alla som tar beslut om vilka yrke kategorier som ska utplånas missat den? ­Ja, det känns som det. Redan i januari i år presenterade Sara Quinn sin studie om värdet av bilder tagna av professionella fotografer. I ett omfattade projekt ställde hon frågan: Kan människor skilja mellan professionella bilder och amatörfotografier, och har det någon betydelse? ”Ja, ganska säkert.”

Deltagarna i studien kunde avgöra om ett fotografi tagits av en professionell eller en amatör i 90 procent av bilderna de fick se. I studien ingick 100 bilder som tagits av professionella bildjournalister, och 100 bilder som lämnats in av allmänheten. Bilder som publicerats av olika nyhetsorganisationer. Fotografierna presenterades i en slumpmässig ordning med sina ursprungliga, publicerade texter. Med hjälp av så kallad eye-trackning studerade hon sedan hur personerna läste av bilderna. Har det någon betydelse ifall en bild är bra, sämre eller dålig? Ja.

Här är några av kommentarerna i forskningsstudien: ”Ett foto måste berätta en historia, inte bara fånga en scen”, sade en 44-årig kvinnlig deltagare. ”Dålig kvalitet, typ, krossar trovärdigheten av ett foto”, sade en 20-årig kvinnlig deltagare i studien, ”Jag skulle mer troligt dela en bild som är riktigt bra, än en bild som såg ut som vem som helst tagit den.” ”Om ett foto fångar dig, och är ansluten till en historia. Gör det att du vill lära dig mer, det är viktigt”, sade en 41-årig manlig deltagare. ”Det är människors ansikten och deras reaktioner som väcker min uppmärksamhet”, sade en 57-årig kvinnlig försöksperson. ”En bild där jag ser deras ansikten drar mig närmare, om jag kan se ifall de är riktigt glada, upprörda eller riktigt exalterade – det drar mig in i bilden.” Betydelsen av ”storytelling” med hjälp av bilder nämndes nästan vid alla intervjuer i forskningsstudien.

Tjugo av de bilder som testpersonerna kom ihåg bäst hade fotograferats av bildjournalister. Förutom ett undantag, en bild på en bulldogg i en luvtröja. Det man också såg var att det ägnades mer tid åt de bilder som var professionellt tagna, än för amatörbilderna. Som ordförande i Pressfotografernas klubb Sverige tycker jag att de som nu beslutar om nedskärningar väljer en kortsiktig väg inför skapandet av framtidens medier.

Mia Karlsvärd

journalist och ordförande för Pressfotografernas klubb

Fotnot: Läs studien om eyetracking-photjournalism här.

Fler avsnitt
Fler videos