LRF väljer bort en fri journalistik
Just nu har LRF ett fantastiskt läge att satsa på en fri och granskande journalistik för landsbygden, de gröna näringarna i Sverige och inte minst för sina medlemmar. Men trots att god journalistik har visat sig ge klirr i kassan för organisationen väljer man att göra precis tvärt om.
Lantbrukets affärstidning ATL har setts som tidningen som vågat sticka ut och inte dra sig för att granska även sin stora ägarorganisation LRF.
Vi granskar de aktörer som våra läsare gör affärer med. Det är företag, kooperativ och föreningar som har stort inflytande på de svenska böndernas vardag och utkomst.
Det är ATLs existensberättigande, det som skapat det stora förtroendet för tidningen, och själva grunden till att ATL i dag är en av Sveriges mest lönsamma publikationer.
LRF har tidigare haft den traditionellt svenska inställningen som tidningsägare, att hålla fingrarna borta. Man har låtit ATL vara den nödvändiga fria och kritiska rösten. Tills nu.
ATL har bättre än andra klarat tidningsbranschens svårigheter. Upplagan har gått ner men har de senaste åren stabiliserats. Annonsintäkterna ökade 2014.
Från LRFs ledning sprids en bild av att ATL är i kris. Så är det inte.
Tidningen ATL har en vinstmarginal på närmare 20 procent. Även webbsajten ATL.nu går med vinst. Med de förutsättningarna hade en ägarorganisation som tror på yttrandefrihet och det demokratiska värdet i en fri granskande journalistik jublat. Och satsat.
I stället väljer LRF att göra precis tvärt om. Inte ens en av tidningssveriges bästa ekonomier är gott nog. Med grumliga argument väljer LRF att stänga ner ATLs redaktion i Malmö, och föreslår en flytt till Stockholm. Beslutet innebär att man i ett svep sopar undan all specialkompetens som tidningen bygger på, eftersom väldigt få journalister kan flytta med.
Man väljer att flytta ATLs logotyp till Stockholm, men allt annat riskerar att försvinna.
Förslaget innebär också att LRF kan ta kontroll över vilken information som sprids. Samma reportrar ska skriva i LRFs medlemstidning Land Lantbruk och i ATL. Ur ett journalistiskt perspektiv är det naturligtvis katastrof. Det är ett allvarligt slag mot yttrandefriheten och den opinionsmässiga mångfalden. Därmed också till nackdel för LRF-medlemmar och andra på landsbygden.
Även ur ett ekonomiskt perspektiv är det sannolikt en dåligt beslut. När så väl LRFs medlemstidning som ATL ska produceras av samma folk måste läsaren rimligtvis ställa sig frågan vad det är man betalar för när man köper ATL. Våra läsare, som vi journalister har daglig kontakt med, är professionella företagare som kräver valuta för pengarna och har väldigt höga krav på ”sin” tidning.
Även annonsörer som velat synas under det starka varumärket ATL kanske tänker efter en extra gång var pengarna ska läggas.
”Sverige är större än storstan” var LRFs paroll inför valet. Att som landsbygdsfrämjandeorganisation då välja att öka koncentrationen av journalister till Stockholm rimmar illa.
Alla verksamheter måste utvecklas och förändras. Ibland försvinner vissa jobb. Andra kommer till.
Vi är inte emot förändringar, men de måste vara begripliga.
När landsortspressen i övrigt monteras ned borde LRF stå upp för journalistiken. Man kan fortsätta satsa på det vinnande koncept som ATL är. Som ledande branschtidning med god ekonomi är det få publikationer som har bättre förutsättningar att hantera även en växande digital efterfrågan.
Journalistförbundets sektion vid ATL
