Märkning tydliggör vad som är nyheter och vad som är åsikter
I dag konsumerar många nyheter via sociala medier – utan att veta vilken typ av publicering de tar del av. Vad är opinionsjournalistik? Vad är saklig nyhetsrapportering? Detta nya läge ställer nya krav på oss publicister. I alla fall om vi vill behålla ett högt förtroende hos våra läsare.
Nyhetsrapportering eller ledartext? Debattinlägg eller analys? I papperstidningen har det alltid varit tydligt vilken typ av text det rör sig om.
Där har olika texttyper sedan decennier innehaft olika, och tydliga, platser (ledartexterna återfinns till exempel i början av tidningen, synbart separerade från nyheterna) samtidigt som de olika textgenrerna även signaleras genom formgivningen (en personligt skriven krönika har exempelvis alltid en rejäl bylinebild och saknar ofta ingress).
Men.
I dag följer många konsumenter nyhetsflödet digitalt. Ofta via sociala medier, vilket innebär att konsumenten inte har sökt upp en specifik avsändare och därför saknar kontext för det journalistiska innehåll som de tar del av.
Och där, på nätet, ser allt ungefär likadant ut – oavsett om du läser en ledare, en nyhetsartikel, en kommenterande text eller en krönika.
Lägg därtill att många mediehus i dag har som uttalad strategi att profilera och lyfta sina namnkunniga skribenter. På så vis ökar troligen exponeringen av åsiktsjournalistik.
Vad tänker då den läsare som inte kan koden, som inte förstår journalistikens olika genrer?
Antagligen att majoriteten av all journalistik är åsiktsdriven. Att journalister driver det de själva personligen tycker.
Inom Utgivarna (ett samarbetsorgan för SVT, SR, UR, TV4, Tidningsutgivarna och Sveriges Tidskrifter) har vi därför utarbetat riktlinjer och rekommendationer till våra medlemmar. Vi erbjuder en verktygslåda för de publicister som på ett enkelt och tydligt sätt vill göra det enklare för läsaren, tittaren och lyssnaren. Vilken typ av journalistik är det som konsumenten möter på den digitala plattformen?
Genom att märka våra digitala publiceringar vägleder vi läsarna, tittarna och lyssnarna. Och genom att tydligt tala om vad exempelvis en nyhetskommentar innebär (”detta är en kommenterande text, det betyder att slutsatserna är skribentens egna”) hjälper vi konsumenten att förstå de genrer som vi själva så ofta tar för givna. Men det finns även andra viktiga steg att ta för att uppvisa publicistisk transparens i digitala miljöer. Det kan handla om att tydliggöra publiceringsdatum när en gammal artikel eller ett inslag sprids på nytt. Eller att vid behov lägga till en förklaring om hur arbetet med reportaget gått till, vilka publicistiska överväganden som gjorts (till exempel förklara varför man publicerar ett foto på en mördad person). Det är även viktigt att förklara hur de medieetiska systemen fungerar och hur man anmäler en publicering.
Tydligare skillnad mellan åsikter och nyheter, transparens kring arbetsmetoder och publicistiska överväganden samt bättre profilering av de medieetiska systemen är alltså några av de verktyg som Utgivarna nu föreslår sina medlemmar. Detta för att möta eventuell misstanke om att ”journalisterna har en agenda” samt bli bättre på att förklara våra journalistiska överväganden, nyhetsvärdering och medieetik.
På detta sätt – genom öppenhet – vill vi säkra ett fortsatt starkt förtroende för oss som medieföretag.
Sofia Wadensjö Karén
styrelseordförande, Utgivarna
Riktlinjer för transparens
Informera om när en artikel publicerades (publiceringsdatum)
Poängtera publiceringsdatum om artikeln senare får ny spridning på sociala medier.
Tydliggör vilken typ av publicering det handlar om.
Berätta i särskilda fall hur ni arbetar.
Berätta i särskilda fall om publiceringsbesluten.
Informera om de medieetiska systemen.
Gör det enkelt att anmäla.
