Under 2016 mördades en journalist var fjärde dag
Ett år är till ända. Ett år som inneburit en förvärrad situation för yttrandefriheten på många håll i världen.
Det yttersta beviset på denna förvärring är den negativa trenden att antalet journalistmord fortsätter att vara högt. Unescos generaldirektör fördömde 101 journalistmord under 2016: en mördad journalist var fjärde dag. Under de senaste tio åren har över 800 journalister mördats i sin yrkesutövning.
Det börjar bli länge sedan journalistyrket var en säker profession. Nu är det ofta tvärt om, att journalister själva utgör måltavla för våld och attacker.
De flesta journalistmord förra året skedde i Mellanöstern, där konflikter i Syrien, Irak och Jemen utgör den största andelen. Latinamerika och Karibien är, med 28 mord, den region där näst högst antal journalistmord sker. De allra flesta offer är lokala journalister som rapporterar om frågor som korruption och droghandel.
En stor problematik är den utbredda straffriheten för brott mot journalister – alltså att det inte blir någon rättslig påföljd för förövarna. Endast ett av tio mord på journalister leder till fällande dom.
Denna dystra statistik inkluderar inte den stora mängd hot, trakasserier, tortyr, kidnappningar och även godtyckligt frihetsberövande som journalister utsätts för. Mörkertalet är förmodligen betydande även vad det gäller antalet mord.
Straffriheten för brott mot journalister leder till en negativ spiral som sänder en tydlig signal till extremister och kriminella att de kan fortsätta utan konsekvenser. Det speglar också de stora bristerna i rättssystemen i många länder, framför allt i konfliktområden. Unesco varnar för att straffriheten skadar hela samhällen eftersom den gör det lättare att dölja brott mot mänskliga rättigheter, korruption och kriminalitet när inga oberoende medier bevakar frågorna.
Unesco arbetar aktivt för att stärka journalisters säkerhet bland annat genom att utbilda journalister i konfliktområden och genom att sprida information om pressens särskilda rättigheter till bland andra säkerhetspersonal. På senare år har Unesco också börjat fokusera mer på rättsväsendet vars förståelse för och hantering av dessa frågor behöver förbättras i flera länder. Som ett positivt exempel kan nämnas det samarbete som Unesco och Uruguays högsta domstol ingick förra året med syfte att stärka yttrandefrihet, tillgång till information och journalisters säkerhet.
Unesco samordnar FNs handlingsplan, UN Plan of Action on the Safety of Journalists and the Issue of Impunity, som är den första samlade insatsen att bekämpa detta. Planen går nu in på sitt femte år och involverar alla intressenter inklusive civilsamhället, akademin, medieägare och statliga myndigheter. UN Plan of Action är en plattform för att ta upp journalisters situation och medias roll och bidrar därigenom till att genomföra Agenda 2030.
Vi är många som på olika sätt arbetar för att stärka press- och yttrandefrihet, men i alla delar av världen, också i USA och Europa, finns starka intressen på högsta nivå som vill ha medier som slutar att granska och som vill att tystnaden ska breda ut sig. I tider som dessa så är internationellt samarbete avgörande för att förbättra förutsättningarna för press- och yttrandefrihet, och för att försöka förhindra de journalistmord som i nuläget sker var fjärde dag.
Mats Djurberg
Generalsekreterare Svenska Unescorådet
