Stig Fredrikson: ”Censuren mer omfattande än under Sovjet”
Journalisten och Rysslandsexperten Stig Fredrikson tror inte att mediesituationen förbättras i Ryssland när kriget är avslutat.
I måndags upphörde Novaja Gazetas verksamhet, efter påtryckningar från den ryska mediemyndigheten Roskomnadzor. Därmed är den sista kritiska rösten tystad och censuren total, eller närmast total.
Journalisten fick en pratstund med Stig Fredrikson, som arbetat som bland annat utrikespolitisk kommentator på Aktuellt och under 1970-talet var TTs Moskvakorrespondent. Han har svårt att se några ljuspunkter i det ryska mediemörkret.
Hur skulle du beskriva mediesituationen i Ryssland?
– Jag vet inte vad jag ska svara på det. Det är nästan ingen mediesituation i Ryssland. Novaja Gazeta har slutat att publiceras, det var det sista stora oberoende mediet. Kommersant finns visserligen kvar, som är relativt oberoende, de var ju också med och gjorde intervjun med Ukrainas president Volodymyr Zelenskij som sedan stoppades i Ryssland. Sedan fungerar Youtube fortfarande i Ryssland, men de har ju publicerat intervjun med Zelenskij så det är väl bara en tidsfråga innan de stängs ned. Det är väldigt dystert. Allt är nedstängt och blockerat.
Du har ju arbetat som journalist i Sovjet. Hur skulle du jämföra medierna då och nu?
– Jag menar nog att censuren är mer omfattande och effektiv nu än under Sovjettiden. På den tiden kunde ryssarna skaffa kortvågsapparater och lyssna på BBCs och Radio Libertys ryskspråkiga sändningar. Det var olagligt förstås, men man riskerade inte 15 års fängelse.
Trodde du att det skulle bli så här?
– Jag trodde inte att Ryssland skulle klara av att genomföra en informationsblockad på samma sätt som Kina lyckats med. Men det har man gjort. De ryska journalister som befinner sig i Litauen, Lettland, Georgien och Polen och försöker sända mot Ryssland har oerhört svårt att nå ut. Det som är värst är att en så stor del av befolkningen bara får ta del av den statliga hjärntvättande propagandan.
Tror du att censuren kommer att lätta om kriget tar slut?
– Jag har svårt att tro det. Man måste ju vara oerhört nöjd med det här resultatet, varför skulle man riskera det?
Du menar att om man släpper på censuren får ryska folket veta vad som skett i Ukraina?
– Ja, precis. Det är man förstås inte intresserad av.
Du har ju varnat för utvecklingen i Ryssland under lång tid, bland annat i din bok Ryssland utan Putin. Hur tror du situationen i Ryssland utvecklas framöver?
– Jag har tidigare lyft fram den yngre generationen, som reser, skaffar sig andra erfarenheter, och som vill se ett annat Ryssland. Det har funnits ett hopp. Men jag blir mer och mer pessimistisk. De bästa människorna i Ryssland flyr landet. Det breder ut sig en apati i Ryssland, och det är ju det värsta som kan hända ett land, att invånarna inte engagerar sig i samhället.
Skulle det räcka med ett ”Ryssland utan Putin” för att censuren ska upphöra?
– Kanske. När oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj fick nio års fängelse till sade hans rådgivare Leonid Volkov, som befinner sig i Vilnius, att det har blivit en fråga om livstid för antingen Navalnyj eller Putin. Jag skulle säga att det krävs att Putin inte sitter kvar för att mediesituationen skulle kunna förbättras.
– Personerna i hans närmaste krets är lojala med honom och jag har svårt att se att det kommer en förändring genom ett folkligt uppror. Samtidigt finns det förstås ett hopp. Tänk på att när politbyrån utsåg Gorbatjov till generalsekreterare, trodde de att han skulle fortsätta på samma sätt som hans företrädare, bara lite yngre och lite friskare. Så blev det inte. Det kan komma en reformator efter Putin. Man kan hoppas på det.
