Krönika

Malin Crona Frilansjournalist
skicka e-post rss

Allt är inte hat

13 maj, 2013

Vi hatar och älskar dem. Nyhetssajternas kommentarsfält och andra sociala medier öppnar för helt nya möjligheter till transparent, direkt respons från publiken. Och för avgrundsdjupa missförstånd och kommunikationsklyftor.

Det finns åsikter som en demokrati har svårt att bära.

Demokratins akilleshäll kommer alltid att vara att det fria ordet kan användas även av dem som vill avskaffa demokratin.

Och ju längre vi går i våra ansträngningar för att skydda det fria ordet desto längre riskerar vi att gå dem som vill inskränka det till mötes.

Till viss del handlar kriget i kommentarsfälten om en klassisk maktkamp.

Journalisterna som alltid haft sista ordet har det inte längre.

Att kvinnor utsätts för grova kränkningar i kommentarsfält och andra forum visar också att vi har att göra med traditionell maktutövning av män som hatar att kvinnor har makt, över ordet, sina liv och kroppar.

Men så finns där något annat också.

Något som gör att jag vägrar ge upp.

Något som gör att jag envist går mot strömmen som stänger kommentarsfälten och krånglar till inloggningen.

Något som gör att jag i stället vill försöka bygga ett kommentarsfält som öppnar upp mer, som ger alla möjlighet att delta. Även de som har svårt att läsa, skriva och förstå.

För allt är faktiskt inte maktkamp och hat.

Det finns ganska många människor som inte vet hur man gör när man kommunicerar. Som inte är födda med koderna för det sociala samspelet utan måste lära sig dem. Som varje gång måste tänka efter hur det var man gjorde nu igen. Som kanske inte ens har förstått varför man ska ägna sig åt dialog, om det inte handlar om att lösa något väldigt konkret. Som inte kan läsa av andra människors känslor eller förstå att de genom sitt agerande kan påverka hur andra mår eller känner.

De kanske pratar utan att lyssna, de kanske tror att de alltid måste säga precis vad de tycker eftersom det är det som är ”sanningen”. De kan ha väldigt svårt att förstå att människor kan se på saker på olika sätt.

Och det är inte säkert att de förstår att det de säger eller skriver till någon annan kan såra. ”Vaddå, jag säger ju bara som det är.”

Men jag tycker inte att det är rätt att stänga av människors möjlighet att uttrycka sin åsikt bara för att de inte vet hur man gör.

För en person med en diagnos inom autismspektrat eller en annan kognitiv funktionsnedsättning kan till och med mötet med någon som inte förstår sig på de här svårigheterna göra att de inte vågar försöka igen.

Hur man gör?

Jag har förstås inte alla svaren. Men genom att lära mig mer om andras svårigheter kan jag bli bättre på att lyssna. Bättre på att skapa trygga förutsättningar för kommunikation, så väl tekniskt, som genom ett lyhört redaktörsskap.

Tydlighet, struktur, direkt återkoppling och en förståelse för att alla har olika sätt att uttrycka sig kan förstås inte avskaffa odemokratiska åsikter.

Men det kan förhoppningsvis begränsa antalet missförstånd.

Och kanske till och med få någon att upptäcka varför det kan vara så bra att prata med varandra.

 

Malin Crona är chefredaktör för den lättlästa nyhetstidningen 8 Sidor som ges ut av Centrum för lättläst. Hon har tidigare bland annat varit publikredaktör på Ekot och nyhetschef på DN.se. Projektet Kommentarsfält för alla är en av vinnarna i PTS innovationstävling Begriplighet och Interaktion och byggs i samarbete med Ziggy Creative Colony. Kommentarsfältet lanseras i maj nästa år.

Kommentarer

Det finns 7 kommentar på sidan.


Kommentera
Kommentarer på Journalisten är till för yrkesdebatt och är förhandsmodererade. Det innebär att de inte kommer att publiceras direkt. Kommentarer som innehåller hat, hot eller personpåhopp kommer inte att publiceras. Journalistens ansvariga utgivare ansvarar även för kommentarsfältet.
Inlagt av Robert Stenkvist mån, 2013-05-13 18:58

""Att kvinnor utsätts för grova kränkningar i kommentarsfält och andra forum visar också att vi har att göra med traditionell maktutövning av män som hatar att kvinnor har makt, över ordet, sina liv och kroppar.""

Även om det mycket väl kan ligga något i detta, är det en enorm förenkling. Vet vi att inte många manliga journalister också blir utsatta för hatkommentarer? Blir alla kvinnliga journalister utsatta på samma sätt?

Sedan visade det sig att många hatmail och t.o.m. hatbrev kom från en och samma socialdemokratiske politiker, som nu är anmäld. Helt andra grupper blev misstänka för hans hatmail.

Vissa journalister sticker själv ut hakan väldigt mycket, som Åsa Linderborg och Mazetti. Man måste åtminstone acceptera att kommentarerna håller samma nivå som själva artikelförfattarna. Jag läste de 300 första kommentarerna under Mazettis artikel, de fanns upplagda på nätet. Inga hot, få invektiv (fast de förekom) kommentarerna (de jag läste) höll nästan bättre ton en själva Mazettis artikel, men så framställdes det verkligen inte i media. Så jag funderar, finns det politiska poänger att plocka på dessa "hatkommentarer"? I övrigt tar jag självklart starkt avstånd från ohyfsat språk för att inte tala om hot. De borde alltid polisanmälas och om möjligt borde de som ägnar sig åt sådant lagföras.

Inlagt av O T D tis, 2013-05-14 06:32

bra artikel, det är ett stort glapp i civilisationen, massmedia har matat information i åratal till folket, relativt nyligen har denna internet-grej öppnat för möjligheterna att människor delar med sig sina ideer till massorna..

Liksom elektronik som utgör tv och radio, består websidor av programmering, och för att någonting ska fungera på ett visst sätt och att folk ska kunna använda en apparat, så måste någon bygga den.

Vi har långt att gå när det gäller effektiv åsiktsdelning, och vad är det för nytta om denna åsiktsdelning i slutet inte hjälper till att förändra civilisationen.

Demokrati har bara haft valsedels-röstning och folkomröstning som enda alternativet till hierarkisk massmedia. Ända tills internet kom fanns det inte något verkligt alternativ för att rösta om saker (om man inte är under ett par hundra tusen invånare som ska då få plats i samma arena). Men nu finns internet, och så fort någon bygger ett effektivt valsystem (läs: facebook med en ogilla-knapp) då kan direkt-demokrati börjas att implementeras på riktigt. Teknologin finns idag, många vet om det, men istället för att bygga ett sådant system och låta folket lägga sig i i statens ärenden (vapenexport etc), så väljer man att sinka och spela dum..

Och den enda vitt accepterade formen för att många olika typer av folk ska kunna förmedla sina tankar till resten av populationen.. är ... idag... kommentarsfälten på artiklarna till nät-tidningar...
alltså inte tv, radio, telefon, mobil, google, eller någon annan form av teknologi.
utan specifikt internettidningarna och deras kommentarsfält, de är den enda apparat som fungerar i riktningen av direkt-demokrati som även är vida känt av allmänheten.

Undrar när ett riktigt verktyg för att förmedla ideer och kollaborera, kommer att komma ut. Det skulle ju tyvärr (för vissa) innebära de första riktiga stegen mot direktdemokrati. Undrar vem det är som kommer att bygga dessa program, staten eller privatpersoner.

Tack för artikeln, det belyser vägskälet vi befinner oss i.

O T D

Inlagt av Kalle tis, 2013-05-14 17:51

Härligt. Vi behöver fler forum där vanliga människor får säga sitt.

Inlagt av Mats tors, 2013-05-16 16:47

Ett riktigt forum finns redan: Flashback. Här kan du skriva vad du vill. Flashback är det största som hänt yttrandefriheten i detta landet. Massmedia och staten har inte heller nån kontroll(fasa), och det bara växer, men man måste läsa med stora skygglappar och förstoringsglas, men du hittar lysande debattörer och klarsynta faktabaserade analyser i precis alla ämnen. Sveland och hennes högröstade gelikar försöker att få Flashback att framstå som en hatsajt, men så är det inte.

Inlagt av Malin Crona fre, 2013-05-17 16:57

Hej Mats! Menar du att Flashback i sin struktur är uppbyggt bra för att undvika missförstånd och att det är lätt att använda även för den som kan ha svårt att förstå språkets nyanser? Du får i så fall gärna utveckla mer konkret på vilket sätt för det väcker så klart min nyfikenhet i det här projektet. Eller menar du bara att det pågår många intressanta diskussioner på Flashback i största allmänhet? En intressant men väldigt sorglig upptäckt vi gjort i våra målgruppsintervjuer är att de personer som finns i våra läsares vardag och ska hjälpa dem (gode män, anhöriga, personal, pedagoger etc) själva inte är så bra på hur man använder informationsteknik och därför tycker att datorer, smartphones och surfplattor är onödiga lyxvaror när det tvärtom kan vara vägen ut i samhället för flera av dem. I det arbetet är det förstås också viktigt att lära de personerna hur informationsteknik fungerar och var det demokratiska samtalet pågår i dag.

Inlagt av Jens Lagerkvist sön, 2013-05-19 21:36

Vi är inte "publik".

Vi är inte bara läsare, lyssnare och konsumenter. Inte bara mottagare som ska matas, fostras, "upplysas" och korrigeras.

Vi är kritiker och medkreatörer som nu tar vårt rättmätiga utrymme. Ny teknik, nya media, ny logik. Diskursens grindvakter kan inte hålla oss ute längre.

Ju dummare krönika, ju större skitstorm. Kraft och motkraft. Provokation och svar på tal. Det borde inte komma som någon överraskning. Så funkar det ju i verkliga livet, där utanför spaltverkstäderna.

Inlagt av Ned Newman tis, 2013-05-21 10:13

Med anledning av en händelse som gjorde att det blev en häftig "mediastorm", sände jag ett mejl till en tidningsredaktör i en av våra större dagstidningar och kritiserade att tidningen drog så stora växlar på händelsen. Men tidningsredaktör blev jätteilsken och missförstod delvis min invändning.
Då slog det mig: journalister är otroligt känsliga för kritik, och de har lika lätt för att misstolka och hetsa upp sig som vi andra.

Journalisten-podden

Senaste numret

Prenumerera

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies