Krönika

Dilsa Demirbag-Sten Journalist och författare
skicka e-post rss

Granska medlöpare
till diktaturer

8 maj, 2012

Teliasoneras VD Lars Nyberg hävdar på DN Debatt angående företagets affärer med diktaturer att det är staternas plikt att säkerställa yttrandefriheten i landet och företagens uppgift att garantera att mänskliga rättigheter respekteras.

Man tycker nästan synd om PR-konsulterna som har fått i uppdrag att städa efter hans uttalande. När jag hade återhämtat mig från skrattattacken efter att ha läst texten infann sig en viss oro.
Tänk om det är så att majoriteten av företagsledarna i vårt land tror att de är och ska vara helt befriade från moraliskt ansvar.  Näringslivet är inte en regering, och handel över landsgränser, även med företag i diktaturer, är en viktig motor i demokratiseringen. Men det är stor skillnad att göra affärer med enskilda företagare och stater som dikterar landets lagar.
Bolag av Teliasoneras storlek kan vara säkra på att de mindre rumsrena affärerna kommer att få negativa följder för varumärket. Förr eller senare kommer verkligheten ikapp. Skillnaden mellan Teliasonera och Lundin Petroleum, för att ta ett tydligt exempel, är att telekomföretaget har en annan historia och ett annat mandat.

Lundinimperiet grundades på affärsidén att starta verksamhet i länder där inga andra bolag, på grund av det politiska läget, ville sätta sin fot. Teliasonera är en privatiserad sammanslagning av två från början statliga verk i Sverige och Finland.
Hur kan då företagets högsta chef missa att yttrandefrihet är ryggraden i en demokrati? Är det ett tidens tecken? Vi talar här trots allt om ett kommunikationsföretag där man av företagsledningen förväntar sig en djupare insikt i det fria ordets mekanismer, förutsättningar och gränser. Mer än andra företag borde man överväga varje affär med stater som inkräktar på individens rätt att fritt uttrycka sina tankar och åsikter.
Frågan om journalistikens roll är här ofrånkomlig. Hur bevakar vi det fria ordet i andra länder? Det finns några kända fall av fängslade journalister som kåren uppmärksamt följer. Men kanske leder denna koncentrerade uppmärksamhet på enstaka fall till att vi glömmer helhetsbilden?

Det är viktigt att sätta namn och ansikten bakom siffrorna över publicister som förföljs av brutala regimer. Men det är lika viktigt att granska de svenska företag som i den fria marknadens namn agerar medlöpare till diktaturer som förföljer och mördar oliktänkande.
Är den kritiskt granskande journalistiken helt enkelt ett steg efter de företag som med vinst som sitt primära mål sviker sitt ansvar för de demokratiska värden som de aldrig skulle kunna köra över på hemmaplan. Förhoppningsvis blir Teliasonera-fallet en varning för andra svenska företag som tror att de lättvindigt kan hämta hem vinster i länder där befolkningen förnekas det mest grundläggande villkoren för ett värdigt liv.

Lars Nybergs pinsamma försvar av företagets affärer med diktaturer borde bli en väckarklocka även för journalistkåren. Jag hoppas att Teliasonera-skandalen får medieledningarna att tillsätta mer resurser till den granskande journalistiken.  Det är en avgörande insats för demokratin i Sverige men också ett viktigt bidrag till att stärka den i andra länder.
 

Kommentarer

Det finns 1 kommentar på sidan.


Kommentera
Inlagt av Karin Kämsby tis, 2012-05-08 16:48

Jag jobbade med personaltidning på Telia i Sverige i 16 år, från 1980 till 1996. Dom respekterade inte yttrandefriheten då heller. Det sitter i deras företagskultur.
Karin

 

Journalisten TV

Journalisten på Youtube

Nyhetsbrev

Prenumerera på nyhetsbrevet

Säg upp din prenumeration här

Grodor

Fler grodor

Senaste numret

Prenumerera

Redaktionsbloggen

mer

Ansvarig utgivare: Helena Giertta. Allt material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna, men ange källan. Information om cookies