Gå direkt till textinnehållet
Bild på författaren
Ola Sigvardsson
journalist (fd Medieombudsman)

Tveksamt med opartiskhet över tid

Här om dagen var jag på Timbro Medieinstitut, TMI. Där hölls en debatt mellan SVTs reporter Kristina Lagerström och TMIs Mats Olin. De har drabbat samman tidigare, inte minst på Publicistklubben för några månader sedan. Konflikten gäller SVTs bevakning av friskolor. Så här skulle jag sammanfatta deras ståndpunkter:

Kristina Lagerström har fått i uppdrag att granska överetableringen när det gäller fria gymnasieskolor. Något som hon gjort i mer än ett års tid. Under den här perioden har friskolebranschen skakats i grunden, fram för allt av konkursen för John Bauer-koncernen.

Mats Olins kritik är att SVT, i det här fallet representerat av sin främsta reporter på området, bara grävt fram negativa aspekter. Av 80 inslag (inte alla av Kristina) har bara några enstaka tagit fasta positiva saker med friskoleverksamhet.
– Det är inte mitt uppdrag, menade Kristina Lagerström. Jag har i uppdrag att kritiskt granska friskolorna utifrån effekterna av överetableringen. Och kritisk granskning av viktiga samhällsfrågor ingår i SVTs uppdrag.
– Därmed brister ni över tid i opartiskhet, ansåg Mats Olin.
De intressanta orden är ”över tid”.

Det finns inga krav på en tidning att vara opartisk. Det är utgivaren som avgör vad som ska publiceras och hon eller han är fri att komponera tidningen. Samtidigt riskerar den tidning som är partisk på nyhetsplats att förlora sina läsares förtroende.
För public service, som SVT, är opartiskhet ett krav som finns formulerat i avtalet med staten. Saken övervakas av Granskningsnämnden vid Myndigheten för radio och TV.
Men hur ska opartiskhet definieras?
Om jag förstod Kristina Lagerström rätt, menar hon att man som reporter för SVT bör söka en balans i varje inslag. Finns det någon som har en relevant, men avvikande åsikt från reportagets anslag, så bör den få komma till tals.

Enligt Mats Olin är det inte nog för att nå opartiskhet. Verklig opartiskhet blir det först om det finns en någorlunda balans mellan negativa och positiva inslag om ämnet över tid. Som exempel tog han bland annat en rapport från Friskolornas riksförbund som inte refererats av SVT, trots att den kommit under en period av hård granskning av friskolorna.
Opartiskhet över tid är något som Granskningsnämnden normalt inte tittar på, inslag äldre än tre månader prövas bara i undantagsfall. Men vore det önskvärt?

Jag är tveksam. För det första skulle det rimligtvis kräva en mycket omfattande granskningsapparat. Till det kommer att det vore att ta ifrån journalisterna på public service en del av yrkes­identiteten.
Journalistik är att välja. Välja ämne, bakgrundsmaterial, intervjupersoner och anslag. Val som görs utifrån professionella överväganden. Att kräva en långt driven opartiskhet över tid skulle kunna tvinga fram tänkande av typen: ”Vi har granskat bankernas utdelningar så tufft, att nu måste vi skriva något snällt. Är inte stora utdelningar ett smörjmedel för samhällsekonomin?”
Tror inte det.

 

Läs Mats Olins svar här

Fler avsnitt
Fler videos