Förödande om det blir konkurs
Så nås jag av beskedet om att mediekoncernen Stampen begärt rekonstruktion. Den skuldtyngda koncernen har inte tillräckligt med pengar för att klara betalningarna.
Trots att koncernen kan se en positiv utveckling i verksamheten, så har bankerna inte släppt på pressen utan fortsatt att ta ut höga räntor. Rekonstruktionen är lika allvarlig som det låter. Företagsledningen ser inte att man långsiktigt kommer att kunna klara sina betalningar. Man befarar en konkurs och tar hjälp för att hindra att det sker.
En konkurs skulle vara förödande för den lokala journalistiken. Sveriges andra stad skulle plötsligt stå utan en daglig tidning. Bevakningen av Göteborg skulle kraftigt minskas.
Med i fallet skulle många lokala tidningarna i Västsverige gå.
Hallandsposten, Hallands Nyheter, Falkenbergsposten, Varbergsposten, Bohusläningen, Strömstads Tidning, TTELA och Vänersborgaren är alla en del i rekonstruktionen. Tillsammans når de, enligt företagets uppgifter, en miljon läsare varje dag.
Exemplet Stampen visar att ett tidningsföretag inte ska vara alltför vidlyftig eller experimentell. Och framförallt att man ska ha koll på pengarna. Att en tidning av GPs storlek är i den här situationen är förstås extremt illavarslande.
Företaget hoppas att rekonstruktionen ska ge en nystart, så att det värsta inte inträffar.
För 2015 redovisade Stampen ett rörelseresultat på 150 miljoner kronor, men det har inte räckt. Skuldsättningen har varit för stor, Högsta domstolens beslut om tryckerimomsen verkar sedan ha blivit spiken i kistan och skapat ytterligare skulder. Enligt ansökan om rekonstruktion handlar det om 1 165 miljoner kronor, varav tryckerimomsskulden ligger på 400 miljoner, till det kommer övriga skulder på 900 miljoner kronor.
Verksamheten går med överskott, men de vidlyftiga affärerna som Stampen ägnade sig åt 2006-2008 när koncernen skulle bli ett medieimperium och växte med uppköp fick till slut skeppet att gå på grund. Tomas Brunegård var då mannen med visionerna. I dag är han i stället ihågkommen som VDn med den höga bonusen och de usla affärerna. Kanske blir hans renommé dessutom den som dödgrävare av ärevördiga GP.
Rekonstruktionen garanterar den dagliga verksamheten. I bästa fall kommer Stampen om tre månader att gå stärkt ur sin kris. I värsta fall blir det en konkurs och en ström av tidningsnedläggningar.
Stampens akuta kris är en skarp varning för all tidningsverksamhet och därmed för den lokala journalistiken.
***
Flera lokala tidningar ligger illa till ekonomiskt. Men mest borde kanske Mittmedia-koncernen låta sig varnas. Den bygger också ett imperium utan att egentligen ha ekonomiska resurser. Det som talar för Mittmediakoncernen är deras låga skuldsättning. Men det plus man gick i förra årets bokslut är i princip bara ett resultat av nedskärningar, alltså att de sagt upp anställda.
Trots det fortsätter man, nu med Promediatidningarna, att såga av det friska benet innan det andra kan bära tyngden, alltså att skrota den prenumererade papperstidningen, innan den digitala affären är i hamn. Risken för fall är stor även här.
På kort tid har flera Promediatidningar förlorat starka publicister. Varför är uppenbart; den hårda centraliseringen. I Mittmedias rabatt får inte olika blommor blomma. Alla ska stöpas i samma form.
Om inte Thomas Peterssohn och AnnaKarin Lith också ska gå till historien som lokaljournalistikens dödgrävare, är det dags för dem att börja lyssna på alla de varningsröster som finns.
Tyvärr finns det väldigt lite som tyder på att det kommer att ske.
