100 miljarder skattekronor kan inte granskas
Privatiseringen av offentlig verksamhet har lett till att en sjundedel av kommunernas och landstingens kostnader inte omfattas av offentlighetsprincipen. I Journalisten #08 berättar vi om kryphålet i offentlighetslagstiftningen och hur kommunpolitikerna väljer att begränsa journalisternas och allmänhetens insyn.
Nästan 100 miljarder i skattemedel går årligen till privata företag för att sköta delar av kommunernas och landstingens verksamhet. Hur väl pengarna används är svårt att säga eftersom de faller utanför offentlighetsprincipens ramar.
– Att få ordning på problemet handlar om politisk vilja och att journalister engagerar sig i frågan, säger Lennart Lillieroth som föreläst om offentlighetsprincipen i årtionden och även skrivit en bok i ämnet.
Utöver de pengar som hamnar hos entreprenörer går ytterligare 25 miljarder kronor till kommunala bolag som levererar tjänster till kommuner och landsting. Av dem är en stor del ägda i minoritet av den kommunala delägaren vilket gör att de inte heller innefattas av offentlighetsprincipen.
Lennart Lillieroth tycker att paragraferna rörande insynen i minoritetsägda kommunala bolag och entreprenörers verksamhet hör till en ”suddig del av lagstiftningen”, så hur lagen fungerar eller ska tillämpas kan vara svårt att säga.
– Det är oklart, och det tycker jag är en viktig poäng. Det är upprörande, och då menar jag för såväl dem som bedriver verksamheten, allmänheten och medier som arbetar med det här.
I lagen står det att insynen hos entreprenörer ska uppnås genom avtal och, i de bolag där kommunen är minoritetsägare, genom aktivt arbete från fullmäktige. Ett stort ansvar för insynen hamnar alltså hos kommunalpolitikerna, men hur arbetet ska gå till är oklart. För majoritetsägda bolag är det enkelt eftersom de omfattas av offentlighetsprincipen, även om det finns kritiska röster som säger att det inte alltid hjälper.
Lennart Lillieroth har hunnit träffa många som arbetar för kommunala bolag.
– Jag har hållit kurser i det här länge, i årtionden faktiskt, och min erfarenhet är att kursdeltagare som kommer från kommunala bolag tror att den så kallade affärssekretessen är sträng eller näst intill total, närapå helig. De tror att de kan hemlighålla saker i affärsverksamheten rakt av. Men det är nästan precis tvärt om, affärssekretessen för kommunala bolag är svag, säger Lennart Lillieroth.
I en undersökning, som Journalisten gjort, tillfrågades tio kommuner om de har några utarbetade riktlinjer för insyn i sin verksamhet. Sex av dem svarade nej.
Läs mer om Journalistens undersökning, hela reportaget och politikernas kommentarer i Journalisten #08 2013, i papperet, e-tidningen eller appen.
