Gå direkt till textinnehållet

Axel Andén: ”Kul att vara på andra sidan”

Medievärldens chefredaktör Axel Andén tog ett sommarvikariat som nyhetschef på Haparandabladet i juli. ”Det har varit väldigt nyttigt. Men mycket mygg”, säger han till Journalisten.

I slutet på juni lämnade Axel Andén Medievärldens redaktion i Stockholm för ett sommarvikariat på Haparandabladets redaktion i Haparanda. I dag fredag gör han sin sista arbetsdag.

– Det är ungefär tio år sedan jag jobbade på en lokaltidning senast, på Dala-Demokraten i Ludvika. Jag och chefredaktören Örjan Pekka fann väl varandra lite och pratade om jag inte skulle testa det här, berättar Axel Andén.

Hur har det gått?
– Det är nog läsarna som ska avgöra det. Såvitt jag kan bedöma har det gått bra. Det har blivit en tidning och det har blivit en webb. Jag tycker att vi har haft väldigt bra evenemangsbevakning med mycket fina bilder. Det är ju tacksamt på sommaren här med midnattssolen. De flesta bilder man tar utomhus blir bra eftersom det är så fint ljus. Sen har vi ju haft en del avslöjanden och hårda nyheter och en del roliga lokala knorrar.

Som vadå?
– Vi har en rabarbertävling som jag har hand om. Läsarna skickar in bilder på sina rabarber. Rabarbern som leder just nu är nästan två meter lång. Det har varit väldigt kul, och kul att ha en blandning av högt och lågt.

En av de huvudsakliga uppgifterna för Axel Andén har varit att redigera papperstidningen.

– Det har varit kul att vara på andra sidan. Jag har varit van att stå bredvid redigeraren och försökt att ändra saker när de har tunnelseende. Nu har jag fått uppleva att vara den som har tunnelseende. Det har varit väldigt nyttigt. Det är något alla reportrar borde få uppleva, att vara den som ska ta sista smällen.

Vad har varit roligast?
– Att få jobba i en liten grupp med väldigt lokal journalistik, och att märka hur viktig tidningen är för läsarna. Även om man vet det, är det något annat att få uppleva det, att verkligen få känna hur stor roll den spelar för folk.

– En sak som har varit kul och som jag också blev förvånad av, är att läsarkommentarerna har så hög nivå här. Folk diskuterar verkligen lokala frågor. Även om de är förbannade är det inget trollande. Jag är ju van vid att moderera kommentarer på Medievärlden, och det har ju varit en ökenvandring. För många Stockholmsmedier är nog kommentarsfälten förlorade. Så är det inte alls här.

Är Haparandabladet den sista utposten som trollen inte hittat?
– Jag kan tänka mig att det fungerar också på andra lokaltidningar som har jobbat med moderering och har frågor som är lokala. En sak som Haparandabladet också gör som är intressant, är att man redigerar kommentarerna. Om en kommentar har en enda olämplig mening så tar man bara bort den meningen och publicerar resten av kommentaren. Det är ingen som protesterar mot det. Det gör att man där bestämmer tonen ganska resolut.

Och vad har varit tråkigast?
– Ja, det är nog myggen. Det har varit lite jobbigt för familjen.

Haparandabladet är trespråkig, hur har det fungerat?
– Det har varit spännande. Det finns ingen annan tidning i Sverige som kommer ut på två minoritetsspråk. Jag kan varken finska eller meänkieli så jag har varit helt beroende av medarbetarna. Haparandabladet täcker tre kommuner med kanske 20 000 invånare, men just att det är gränskommuner gör att det händer väldigt mycket.

Har du lärt dig någonting?
– Jaa, jag har väl lärt mig att redigera på riktigt, eller hur man ska säga. Jag har lärt mig mer om hur man gör lokaljournalistik och hur mycket den betyder. Jag har också lärt mig att det finns en jättestor poäng med att sitta i samma hus som marknadsavdelning och administration. De har varit en jättetillgång i nyhetsarbetet med alla sina kontakter och kunnandet om lokalsamhället. Det hade jag inte förstått hur viktigt det kan vara att de finns i samma hus. Med tanke på den centralisering som pågår i tidningskoncernerna var det intressant att upptäcka, säger Axel Andén.

Fler avsnitt
Fler videos