Dåligt betalt för Sommar i P1

Sommarpratarna får i år ett arvode på 10 600 kronor om de är F-skattare (inklusive moms) eller 7 800 om de är A-skattare. Producenterna – i många fall mycket erfarna journalister som handplockas efter värdarnas önskemål – får 9 220 på F-skatt och 7 000 på A-skatt. Producenterna har en tung roll, både i manusarbetet och som coacher. Arbetsbördan varierar utifrån hur mycket stöd värden behöver.

Enligt frilansrekommendationen motsvarar 9 220 kronor (F-skatt) inte ens en och en halv dags arbete för en frilansande radiojournalist. Men att producera ett Sommar-program tar minst den dubbla tiden.

– Alla jag pratat med som gjort Sommar säger att det tar tre till fem dagar, i vissa fall mer, säger Emma Janke, en av få frilansar som vågar prata öppet om att hon är missnöjd med SRs arvoden.

Annons

Emma Janke konstaterar att hon inte är ensam om att tycka att Sommars ar­vode är oskäligt. Men få vågar säga det högt av rädsla för att inte få fler erbjudanden om jobb.

En radioproducent som vill vara anonym säger så här till Journalisten:
– Jag frilansar mycket, och Sommar är ett av de absolut sämst betalda program jag gjort. Det är ett prestigeuppdrag som är roligt, men jag har inte sökt upp redaktionen igen – jag går inte runt på det.

Producenten fortsätter:
– Alla jag känner som har gjort Sommar, och det är många, har fått betalt för mindre tid än de lagt ner. Oavsett om de är frilansar eller anställda på Sveriges Radio.

Sommars chef Bibi Rödöö tycker inte att Sommars producenter får bra betalt. Inte värdarna heller, som ”lägger ner själ och hjärta”.

– Jag har fört en ständig kamp för det här sen jag började på Sommar. Jag har argumenterat mycket för, och i viss mån fått förståelse för, att producenterna och värdarna lägger mycket tid och energi, säger hon.

Svaret till henne från cheferna som håller i pengarna har varit att de måste anpassa arbete efter arvodet.

– Men det är väldigt svårt för mig att säga att värdar och producenter ska sänka ambitionerna. Vi är inte bara ambitiösa yrkesmänniskor som vill kunna stå för det vi gör och ju signerar med vårt namn, vi är också måna om att det ska bli så bra som möjligt. Det här är ett program man går in i, lever med, den tid man gör det, säger Bibi Rödöö.

– Det jag kan göra är att olja maskineriet, göra allt tydligt och välorganiserat för att få loss så mycket tid som möjligt för det kreativa, det roliga.

Hon betonar också att många värdar och producenter får ut mycket av att göra programmet. Känner man inte att det är värt det får man tacka nej.

– Ingen blir pådyvlad detta. Det är snarare så att producenterna hör av sig för att det är roligt och givande. Vi har en producentkö lika väl som vi har en värdkö. Det är inget argument för en dålig lön, men något de själva säger.

Daniel af Klintberg, chef för SR Underhållning, förklarar de låga arvodena med att Sommar startade för över femtio år sedan, ”en annan värld med väldigt modesta ersättningar”.

– Programmet har byggt på att man vill vara med, och kom fram som ett sidan-om-projekt i en tid när producenter hade lite tid över att göra Sommar på. Sedan har det växt till dagens väloljade maskineri. Om man skulle startat projektet i dag skulle budgetarbetet sett annorlunda ut, säger han.

Men är du nöjd med att arvodena är så låga?
– Jag ser det som en kamp för mig att försöka få upp arvodena. Vi höjde förra året och det pågår en översyn kring hela Sommars budget och konstruktion. Det känns bra.

När kommer en rejäl förändring av arvodena, mer än några hundralappar?
– Jag vågar inte sia om det. Det pågår en diskussion. Alla steg uppåt och framåt är bra. Men det finns en stor eftersläpning.