”Det värsta jag sett i Italien”
När fotbollsklubben Juventus anställer en ny journalist marknadsför man henne med sexiga bilder och utmanande youtubefilmer. Hur mår italienska medier egentligen?
Flera medier har i dag rapporterat om Laura Barriales, ny journalist vid de italienska mästarna Juventus pressavdelning. När fotbollsklubben presenterar sin nya anställda sker det med pressbilder på Laura i korta shorts och tajt fotbollströja, samtidigt som klubben intervjuar henne i en film där hon poserar utmanande mot en vägg.
– I Italien har det blivit så att kvinnliga sportjournalister ska vara väldigt snygga. Det är inte heller ovanligt att de har förhållanden med spelare eller gifter sig med tränare, det finns några exempel på detta. Här känns det som journalisten bjuds ut på en äktenskapsmarknad, jag tycker det är väldigt grovt och tråkigt att se då det markerar ett steg i helt fel riktning, säger frilansjournalisten Kristina Kappelin (bilden), som är stationerad i Rom, till Journalisten.
Var kommer den här trenden ifrån?
– Det här är det värsta jag sett i Italien ska jag först säga. Att en klubb marknadsför en journalist som ska ingå i deras pressavdelning så här, dessutom verkar de tycka att de har gjort något hippt och coolt? Till att börja med är Italien ett väldigt mansschauvinistiskt land, man har också ett helt annat förhållande till skönhet än vad vi är vana vid. När man älskar skönhet för skönhets skull som man gör i Italien tillåter man sig kanske att titta på människor som objekt på ett sätt vi inte gör i Sverige. Om man nu ska säga något som ska förklara det här på något sätt, fortsätter Kappelin.
Att det kan se ut så här på Berlusconis TV-kanaler vet vi ju. Men gäller det över hela medieområdet?
– Jag tror tyvärr det är så att till en viss gräns är det här en trend. Om man ska vara nyhetsankare eller med i ett sportprogram och vara kvinna, så ska man vara jättesnygg. Budskapet här (i Juventus film och bilder red.anm) är att vill du vara sportjournalist som kvinna, så måste du se ut på ett speciellt sätt och vara villig att ställa upp på detta.
Hur går debatten i Italien om detta? Finns det någon debatt?
– Det finns, men den är tyvärr inte tillräcklig högljudd just nu. Det fanns ett frö till en kvinnorörelse som också slog första spiken i Berlusconis kista för några år sedan. ”Om inte nu så när” kallades rörelsen och man samlade bland annat ihop hundratusentals personer till manifestation under rättegången. Men efter det har Italien fått många andra problem, varav ekonomin är det största. Nu är det mest fokus på ekonomin överallt och inte på kvinnofrågor. Men sporten är ingen isolerad del av samhället, det här kan trilla över på andra delar av medierna, om man vill se saken negativt, säger Kristina Kappelin.
