Gå direkt till textinnehållet

Ekots grävjobb om KK-stiftelsen Praktikant lade pusslet

En JMK-praktikant på Ekot avslöjade KK-stiftelsens tvivelaktiga affärer. Men en betydelsefull pusselbit valde Ekot av etiska skäl att inte forska i.

En JMK-praktikant på Ekot avslöjade KK-stiftelsens tvivelaktiga affärer.

Men en betydelsefull pusselbit valde Ekot av etiska skäl att inte forska i.

GRÄVANDE I en rad inslag i slutet av förra året blottlade Ekot häpnadsväckande uppgifter om KK-stiftelsen som förvaltar de gamla löntagarfonderna.

Annons Annons

KK-stiftelsen hade köpt konsulttjänster för över 80 miljoner utan offentlig upphandling. Detta trots att stiftelsens VD Bjarne Kirsebom var statssekreterare i den borgerliga regeringen som propagerade för upphandling i konkurrens.

Ett konsultbolag hade fakturerat KK-stiftelsen åtta timmar per dag, fem dagar i veckan hela året inklusive påsk och jul. Enligt fakturorna var konsulterna aldrig sjuka eller på semester. Konsultbolaget hade fått 30 miljoner i arvoden mm.

KK-stiftelsen hade betalat hyra plus räntekostnader för en lägenhet åt en konsult. Konsulten hade skrivit sig i ett fritidsområde på Västkusten och fått sina resor till lägenheten i Stockholm betalda av stiftelsen.

En av konsulterna hade för 66 000 kronor hjälpt en kommun att söka 15 miljoner från KK-stiftelsen. Konsulten stod sedan inskriven som handläggare när ärendet behandlades av KK-stiftelsen.

En konsult hade fakturerat KK-stiftelsen och en kommun två gånger för samma tjänst. (”Jag har tryckt på fel tangent”.) Konsulten hade fakturerat KK-stiftelsen alla årets arbetsdagar samtidigt som han fakturerat en kommun 27 arbetsdagar. (”Jag jobbar både helger, kvällar och nätter”.)

Nyheten är frukten av ett klassiskt grävjobb. I september hade Daniel Värjö, 24-årig JMK-praktikant på Ekot, fått en kollapp. Efter några dars grundresearch kopplades han ihop med Björn Häger vid Ekots grävgrupp.

De benade upp vilka spår som var värda att följas, vilka dokument som behövdes etc. Strukturerna ritades upp på stora pappersark på väggarna.

En stor del av uppgifterna hittade duon på Internet. Daniel lade in alla inblandade personer i ett Excelark på datorn.

Under det två månader långa grävprojektet agerade Björn coach medan Daniel ansvarade för researchen.

– I längre grävjobb är det bra att vara två och ha olika roller, framhåller Björn Häger.

Han spelade djävulens advokat och ställde frågor som: ”Är vi säkra på det?”, ”Är det verkligen viktigt?” etc.

Daniel blev ibland upprörd över vad han hittade och Björns uppgift var att se till att det inte avspeglade sig i inslagen.

Väggarna i Björn Hägers arbetsrum är klädda av pappersark med pilar, namn och idéutkast. Mellan två namn sitter en gul lapp med ett hjärta.

Enligt flera källor hade ett par centralt placerade personer en dold kärleksförbindelse. Det kan vara svaret på den avgörande frågan: Varför var KK-stiftelsen så makalöst frikostig mot konsultbolaget?

– Vi bestämde oss för att inte rota i kärleksrelationen, berättar Björn Häger. Vad det kunde ha tillfört historien uppvägs inte av det lidande de skulle drabbats av.

Avslöjandena, som medförde att KK-stiftelsens VD fick avgå, borde rimligen ha stort allmänintresse. Men i medierna var det i stort sett tyst.

– Jag är rädd att tempot gör att den här typen av halvstora nyheter som kräver viss research blir liggande, säger Björn Elmbrant, gästprofessor på JMK. Journalisterna har för många pliktnyheter och presskonferenser att bevaka.

TT skrev en enda artikel, det var när stiftelsens VD tvingades avgå.

– Vi hade mycket annan bevakning att sköta, uppger Leif Svensson, inrikeschef på TT.

Hans motivering är även att få människor har kontakt med KK-stiftelsen samt att Ekots avslöjande kom steg för steg och att det är svårt att komma in mitt i.

Ingvar Hedlund på Expressen rotade en hel dag i bland annat konsultens lägenhetsaffär.

– Jag kom inte längre än Ekot. Eftersom jag inte hittade någon egen nyhet lade vi ner det.

Ekots skäl till granskningen

KK-stiftelsen har sen sin tillkomst omgärdats av stark politisk laddning. Stiftelsen förvaltar 6 miljarder kronor av allmänna medel. Den är en av landets mäktigaste institutioner när det gäller specialsatsningar inom forskning och utbildning. Dess VD Bjarne Kirsebom har av Ny Teknik utsetts som nummer 15 på listan över landets största makthavare på teknikområdet. Enligt en forskarrapport om KK-stiftelsen har bidrag till kommuner fördelats godtyckligt.

Ekots rapportering kan läsas på http://www.sr.se/ekot/projekt/kk

Fler avsnitt
Fler videos