Flashback läggs ned på Internet
Yttrandefriheten på nätet hotad. Det menar webbtidningen Flashbacks redaktör Jan Axelsson efter att ingen Internetleverantör vill ha hans digitala tidskrift på nätet. Flashback kommer i framtiden fokusera sig på den tryckta tidningen och nyhetsbrev.
Yttrandefriheten på nätet hotad. Det menar webbtidningen Flashbacks redaktör Jan Axelsson efter att ingen Internetleverantör vill ha hans digitala tidskrift på nätet. Flashback kommer i framtiden fokusera sig på den tryckta tidningen och nyhetsbrev.
Yttrandefriheten är inskriven i grundlagen. Men lagen gäller endast då den enskildes yttrandefrihet hotas av staten, inte av privata företag som de flesta Internetleverantörer är.
Jan Axelsson fruktar att om inte någon reagerar kommer operatörerna i framtiden att fungera som moralpoliser och utestänga allt de anser opassande.
– Vem blir nästa grupp? Abortkliniker, islamiska föreningar eller kommer vänsterpartiets hemsida att stoppas därför att den amerikanska huvudleverantören inte vill bli förknippad med kommunismen? undrar Jan Axelsson.
Även IT-debattören och författaren Ola Larsmo har i en artikel i Dagens Nyheter uppmärksammat Internetoperatörernas allt större makt över vad som cirkulerar på Internet i och med bredbandsnätens utbyggnad.
”Den som äger de nya höghastighetsnäten, eller förmedlar tillgång till dem, får också en oacceptabel stor makt. Det verkar som Sveriges samtliga bredbandsoperatörer tycks ha tagit sig en makt de borde haft vett att låta bli att utnyttja”.
Men Ola Larsmo påpekar att frågan inte är så enkel som att det rör sig om en kamp mellan en förkämpe för total yttrandefrihet och censurivrare. Det rör sig snarare om nynazister skall få sprida sin propaganda på nätet.
Det är Jan Axelssons ståndpunkt att alla skall ha rätt att uttrycka sig, även nynazister, som lett till att Flashback stängdes. På Flashbacks webbhotell har anarkister delat utrymme med nynazister och andra mer eller mindre ljusskygga organisationer. Jan Axelsson har hela tiden förklarat att han inte alltid delar dessa personers politiska uppfattning, men anser att de har rätt att framföra sina åsikter.
Under Flashbacks domän har en nynazistiska organisationen med bas i Karlskrona fått husera. Den socialdemokratiska kommunalrådet Björn Fries har på olika sätt försökt stoppa nynazisterna. Han hör också till dem som på allvar försökt att bekämpa nynazisternas propaganda på nätet. Nynazisterna har svarat med att trakassera och mordhota hans familj. Det dök även upp en falsk hemsida om Björn Fries.
Karlskronas kommun tog via sin jurist kontakt med Jan Axelsson och uppmanade honom att stänga den hemsida som nynazisterna drev och där Björn Fries förtalades. Jan Axelsson sade sig vara villig att stänga hemsidan under förutsättning att det kunde bevisas att nynazisterna gjort sig skyldiga till något brottsligt på hemsidan. Karlskrona kommun polisanmälde nynazisternas hemsida enligt brottsbalken, eftersom hemsidor inte lyder under yttrandefrihetsgrundlagen eller tryckfrihetsförordningen. Men för att bli dömd enligt brottsbalken måste det finnas en gärningsman. Det visade sig svårt att bevisa vem som skrivit in det straffbara materialet, som exempelvis hets mot folkgrupp, på hemsidan.
Kommunen beslöt sig då att vända sig direkt till Internetleverantörerna för att påpeka att brott pågick på hemsidan. Kommunen skickade även ett brev till Svenska operatörers forum, en sammanslutning av de större leverantörerna i Sverige, och uppmanade dem att hjälpa till att stoppa nynazisternas hemsida på Flashbacks webbhotell.
Många av företagen har en policy att inte upplåta utrymme för hemsidor som innehåller rasism, uppmanar till diskriminering, brott och ärekränkning.
Enligt Jan Axelsson fick tillslut Internetoperatörerna kalla fötter och slängde ut Flashback. Han anser att leverantörerna blivit utsatta för politiska påtryckningar och är rädda för att ha Flashback på sina nät.
”Vad som är allvarligt och mera anmärkningsvärt är att politiker och myndigheter agerar påtryckning för att på så sätt begränsa yttrandefriheten på de områden där de anser att lagen inte är tillräcklig. Ännu mer allvarligt blir det när företagen följer politikernas och myndigheternas hot”, skriver Jan Axelsson i ett nyhetsbrev, som till skillnad från webbplatser skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen eftersom det räknas som en radiosändning.
Och där står vi idag. Svensk lagstiftning har inte hängt med i den tekniska utvecklingen och överlåtit till Internetleverantörerna att sovra och stoppa de hemsidor de finner olämpliga.
En utredning – mediagrundlagsutredningen – är dock på gång och skall komma med ett betänkande innan nyår.
Fotnot: Det finns vissa regler i yttrandefrihetsgrundlagen som är tillämpliga på Internet. Finns det en webbversion av en tryckt tidning gäller lagen. Om webbtidningen motsvarar den trycka tidningen kan i vissa fall även Tryckfrihetsförordningen gälla.
