Fler sjuka efter Ekots omorganisation
För knappt ett och ett halvt år sedan startade Ekots stora omorganisation. Bland annat ska reportrar som tidigare jobbade mot ”sina” program numera ingå i så kallade nyhetsnav och hoppa runt mellan arbetsgrupper. Organisationen har lett till flera sjukskrivningar. En medarbetarundersökning har just genomförts för att kartlägga problemen.
I november 2014 startade Ekot sin omorganisation där stora delar av redaktionens arbetssätt ändrades.
Förändringarna har lett till ett utbrett missnöje, berättar anställda för Journalisten.
Bland annat gäller kritiken det nya nyhetsnav som gör att reportrar tvingas rotera mellan olika program – i stället för att som tidigare jobba mot ”sitt program” och specialområde. Det här har skapat stress hos reportrar och de små sändningsstaberna bestående av programledare och producenter.
”De gamla, väloljade redaktionerna och specialgrupperna fungerade väldigt bra. Med mindre redaktioner tar man större ansvar för programmen än när alla flyttas runt”, menar en källa.
Som reporter förväntas man arbeta omkring en tredjedel av arbetstiden i nyhetsnavet, eller den så kallade ”Eko-jouren”, där man levererar snabba nyheter till Eko-sändningarna och webben. Totalt har Ekot cirka 160 fasta medarbetare, plus 20-30 vikarier inne varje dag, som levererar till de stora programmen som Eko-sändningar, Studio Ett och P1-morgon, samt mindre frekventa program som exempelvis God morgon världen! och Lördagsintervjun. Den nya organisationen har även gett fler mellanled av chefer, vilket enligt källorna gör allt långsamt och mer svårjobbat.
Samtidigt menar andra källor att redaktionen även dränerats på erfarenhet eftersom ledningen startat en så kallad ”direkt-grupp” på tio personer – som brutits ut från det dagliga arbetet för att kunna sända live. Dit har bland annat rutinerade reportrar med lång erfarenhet flyttats och i stället ersatts med vikarier ute i programverksamheten.
– Vi skulle ändå behöva sända direkt om det sker exempelvis en Bryssel-attack, då hade vi tagit erfaren personal från olika platser, så det här är en uppbemanning för att slippa slita sönder redaktionen, menar Ekochefen Olle Zachrison.
Ekoreportern Bengt Hansell, 65, har bevakat skolfrågor i 20 år. Han tycker den nya organisationen har både för- och nackdelar. Kanalen har blivit sämre på att ta tillvara hans specialkompetens men man har också blivit snabbare på sociala medier och bättre på att dra fram egna nyheter.
– Som skolreporter gör jag färre skolnyheter nu, eftersom jag är mycket mer jourreporter. Ett exempel är när Gustav Fridolin gästade studion för att debattera frågan kring att lärare som sätter betyg måste vara legitimerade. Då satt jag i en studio och redigerade ett inslag om stormfällda träd och kunde inte vara med som expert, säger han.
Så man tar tillvara din kompetens på ett sämre sätt nu?
– Ja, man missar lite av min kompetens och det är ett val som ledningen har gjort. Samtidigt har det inte alltid varit så stelbent, om det varit riktigt stora grejer som Pisa-rapporter och annat som kommit, har ledningen också kunnat visa god vilja att ändra i schemat så att jag kan bevaka, säger Bengt Hansell.
Ett par medarbetare har blivit sjukskrivna på grund av stressen vittnar källorna om. Även Bengt Hansell märker av att fler arbetskamrater pratar om en pressad arbetsmiljö på redaktionen.
– Ja, det tycker jag definitivt. Schemat ligger så att när man ska sluta klockan fem och gör inslag till Kvart i fem Ekot så brukar det vara klart till precis fem, sen förväntas man även rätta och skriva om texten så den blir webbanpassad. Samtidigt får man inte skriva upp övertid som inte är beordrad från en högre instans så många reportrar har svårt att bli klara i tid. Det handlar om var och varannan dag för vissa.
Journalistklubben bekräftar att det finns ett missnöje på redaktionen som nu har gått så långt att man begärt en medarbetarundersökning som ska kartlägga hur utbrett missnöjet är. Undersökningen blev klar den 19 april och ska nu analyseras.
– Skyddsombuden och ledningen ska arbeta tillsammans för att sortera de viktiga problemområdena att jobba med, säger Pablo Dalence, sektionsordförande.
Olle Zachrison säger att de gör allt de kan för att lindra den stress som vissa medarbetare känner över omorganisationen. Men menar samtidigt att förändringarna är högst nödvändiga.
– Jag har den största respekt för att man kan uppleva det som stressande och vi försöker hitta en matchning mellan reportrarnas specialkompetens och vad de jobbar med för uppgifter. Men för att vi ska få ihop nyhetsverksamheten, som löper dygnet runt, så behöver vi hämta kraft från hela reporterkollektivet. Vi kan inte ha en massa specialreportrar som bara jobbar med sina specialområden och inte är med i det dagliga nyhetsarbetet. Vi tycker också det blir en större mångfald för lyssnarna om alla reportrar kan jobba mot alla delar av verksamheten, säger Ekochefen.
Finns det inte en risk att Ekot tappar kompetens när alla ska rotera?
– Det finns alltid sådana risker och i den idealiska världen med obegränsade resurser vill man alltid ha så många ostörda specialreportrar som det går. Men verkligheten funkar inte så, man måste ständigt göra organisatoriska avvägningar och kompromisser. Sen försöker vi alltid justera efterhand. Om exempelvis ett hett nyhetspår är terrormisstänkta svenskar, och det sitter en kunnig reporter i ämnet på ett navpass, så försöker vi vara flexibla och flytta om.
Att personal har blivit sjukskrivna och gått in i väggen, blir du orolig när du hör det?
– Jag blir alltid bekymrad när medarbetare blir sjukskrivna och om det finns organisatoriska orsaker till det så måste vi lyssna på det och ta det på största allvar. Men jag vill också poängtera att Ekot är väldigt stort och i en sådan organisation finns det alltid personer som av olika anledningar är sjukskrivna. Vi tar alla sådana signaler på allvar och kopplar in alla de resurser som anstår ett public service-företag kring detta.
Klas Granström
Hanna Lundquist
