Förlorade ersättning på att bli falsklans

Att växla mellan anställning och egenföretagande, som många journalister numera gör, kan få negativa konsekvenser för ens ersättningar från a-kassa. Det har Olof, en 64-årig journalist i södra Norrland, fått erfara. Han vill inte medverka med sitt riktiga namn.

2013 tog han ett tvåårigt avgångsvederlag från en av lokaltidningarna i Mittmedia i samband med ett sparpaket. Han var arbetsbefriad under uppsägningstiden men fortsatte ändå att jobba till och från, nu med egen firma, ända fram tills avgångsvederlaget löpte ut den 14 juni 2015. Mittmedia hade fortsatt behov av honom, och han fick ett sommarvikariat fram till sista augusti 2015.

I stället för att få fortsatt lön, vilket hade lett till att han blivit inlasad, fick han frilansersättning. Olof var en så kallad ”falsklans”. Han jobbade precis som han gjort när han var en anställd men fick betalt i egen firma. Den lösningen fick allvarliga konsekvenser för hans a-kassa och för inkomstförsäkringen.

Annons

Den 1 september 2015 blev Olof arbetslös för första gången i sitt arbetsliv, efter 40 år som journalist. Han ansökte om ersättning från Journalisternas a-kassa och från inkomstförsäkringen hos Bliwa som han har genom medlemskapet i Journalistförbundet. Dessutom var han berättigad till avgångsersättning från Trygghetsrådet.

Nu visade det sig att sommarjobbet på egen firma skulle leda till att hans ersättning från a-kassan sjönk.

A-kassan satte hans ”normallön” till 30 500 kronor i stället för 36 200 som han tjänat som anställd på Mittmedia. Orsaken var att de 2,5 månader som han tagit betalt i firman räknades in i normallönen, som utgör snittet av de senaste 12 månadernas inkomst. Att han hade haft högre ersättning under sommaren som egenföretagare än när han var anställd spelade ingen roll: a-kassan utgår nämligen från senaste beslut om slutlig skatt eller ett genomsnitt från de två senaste åren när den beräknar normalinkomsten för en egenföretagare. Under föregående taxeringsår var Olof fortfarande anställd på lokaltidningen och hade mycket små intäkter i sin firma.

Det finns dock ett undantag i reglerna som ska göra att den som blivit arbetslös och startar en egen firma inte ska förlora i a-kasseersättning om firman inte bär sig: den så kallade 24-månadersregeln. Om firman är helt nystartad eller högst 24 månader gammal när man begär ersättning från a-kassan, räknar man inte med arbetstiden i firman för att få fram normallönen, om det gynnar individen. Det är så kallad ”överhoppningsbar tid”. Problemet är att Olof startade firman i maj 2013, och den var alltså 27 månader gammal när han sökte ersättning. Därför sjönk hans normallön, och hans ersättning från a-kassan.

– Systemet fungerar inte bra för personer som går mellan anställning och att jobba i egen firma. Vi har följt de regler som finns, och det leder till att människor hamnar i kläm, säger Wolfgang Ramstedt, föreståndare för Journalisternas a-kassa.

Hade Olof tagit ett vanligt vikariat med motsvarande lön hade hans ersättning från a-kassan inte sjunkit. Som om det inte var nog började a-kassan att strula med ersättningen. I höstas stoppades alla utbetalningar med motiveringen att han åter börjat som uppdragstagare, detta trots att han fått godkänt av a-kassan att ha firman vilande.

– Jag jobbade en enda dag med ett nyhetsbrev åt en tidigare kund, och var noga med att göra det som tillfälligt anställd på a-skatt, eftersom min firma var vilande. Men det ansåg a-kassan ändå var fel och drog in hela min ersättning i sex veckor. Det är absurt att förlora pengar på att jobba, säger Olof.

– Jag är oerhört besviken på informationen från a-kassan. Byråkratin är en djungel, pappersexercisen monumental och hela tillvaron skakas om när man får sådana besked.

Olof fick senare rätt i en omprövning när han kommit in med intyg som visade på att han inte tagit uppdrag som självständig uppdragstagare.

Men problemen var inte över med det. Genom Journalistförbundets inkomstförsäkring hos Bliwa hade Olof rätt till ersättning upp till 80 procent av lönen i 100 dagar, över taket i a-kassan. För säkerhets skull hade han tecknat en tilläggsförsäkring som gjorde att den gällde i 200 dagar. Samtidigt hade han rätt till avgångsersättning från Trygghetsrådets trygghetsfond som ger ersättning upp till 70 procent av den faktiska lönen.

Trygghetsrådets ersättning utgick från hans lön under anställningen, det vill säga 36 200 kronor. Bliwas inkomstförsäkring utgick från a-kassans normallöneuträkning, det vill säga 30 500 kronor. Följden blev att han under de första 100 dagarna fick ut 80 procent av den lägre normallönen utan inkomstförsäkringen och därför inte fick ut en krona av den.

Efter 100 dagar sjönk a-kasseersättningen och efter ytterligare 30 dagar Trygghetsrådets ersättning. Det motsvarar en total ersättningsnivå på långt under 80 procent, cirka 20 000 kronor i månaden före skatt. Ändå avslog Bliwa hans ansökan om ersättning från inkomstförsäkringen.

– Det är tröttsamt att behöva bråka med försäkringsbolag och a-kassan för att få de ersättningar man har rätt till. Jag hoppas att ingen annan ska behöva uppleva det jag har gjort, säger Olof.

När Journalisten kontaktar Bliwa med frågor om fallet får vi snabbt besked om att Bliwa har gjort fel, och Journalisten kan lämna besked till Olof att han ska få sin ersättning.

Niklas Alpsten, kundansvarig på Bliwa, beklagar det inträffade:

– Vi kan bara be om ursäkt. Vi gör nu extra kontroller för att försäkra oss om att ingen annan drabbats på samma sätt. En skadereglerare gjorde fel, helt enkelt, säger Niklas Alpsten.

FAKTA:

A-KASSAN. En medlem i a-kassan sedan tolv månader som arbetat minst sex av dem samt är arbetssökande har rätt till 80 procent av sin normalinkomst i 100 dagar vid arbetslöshet. Tak för normalinkomsten är 25 025 kronor i månaden och man kan få ut högst 910 kronor per ersättningsdag. Efter 100 dagar sjunker taket till 760 kronor per dag och efter 200 dagar sjunker ersättningen till 70 procent av normalinkomsten. Medlem kortare tid får en lägre grundersättning. Egenföretagare måste ha företaget nedlagt eller vilande för att få rätt till ersättning.

TRR. Vid kollektivavtal har man rätt till avgångsersättning (AGE) från Trygghetsrådet (TRR), om man har en månadslön över 27 100, har fyllt 40 år, har arbetat minst fem år på ett TRR-anslutet företag och är arbetssökande. Ersättningen kompletterar a-kasseersättningen över taket upp till 70 procent av den faktiska månadslönen upp till 83 000 kronor i månaden, under 130 dagar, därefter upphör eller sjunker avgångsersättningen.

JOURNALISTFÖRBUNDET. Inkomstförsäkringen i Bliwa  genom SJF-medlemskapet ger rätt till kompletterande ersättning de första 100 dagarna upp till 80 procent av normallönen. Med en tilläggsförsäkring kan tiden förlängas.