Frilans nekades ackreditering till Meg

Anne Wollter skickade in ett intyg från en uppdragsgivare att hon skulle skriva artiklar från Meg. I ett mejl frågade informationschefen Birgitta Jacobsson Ekman hur stor upplaga tidningen hon skulle skriva för har och om tidningens målgrupp. Anne Wollter svarade vänligt på mejlet.

Några dagar senare fick hon ett mejl från Joanna Wahlsten, ansvarig för presskontakter, som undrar vad hon ska skriva om.

– Jag svarade att jag och uppdragsgivaren hade valt ut några seminarier jag skulle bevaka, men förklarade också att en mässa har många seminarier och att jag hade tänkt mig inspireras, säger Anne Wollter.

Annons

Då fick hon veta att någon ackreditering inte kunde utfärdas.

”Då vi måste vara väldigt sparsamma med Meg-ackediteringar till i år kan jag tyvärr inte erbjuda dig ett fullständigt ack”, skrev Joanna Wahlsten i ett mejlsvar.

I stället erbjöds hon en entrébiljett värd hundra kronor. Att gå på seminariet skulle ha kostat 6 625 kronor.

– Jag blev förbannad och häpen. Jag har inte hört att en journalist nekats en ackreditering när man har bevis på att man har ett jobb att göra för en uppdragsgivare, säger Anne Wollter.

Det visade sig att i inträdesbiljetten ingick inte de seminarier som Anne Wollter ville gå på, vilket innebar att hon inte kunde göra det jobb som uppdragsgivaren lagt ut på henne.

– Genom att neka ackreditering försvåra man för frilansar att försörja sig.

Birgitta Jacobsson Ekman vill inte uttala sig om enskilda fall varför en journalist inte fick ackreditering men påpekar att det inte är en rättighet att bli ackrediterad.

– Det är vi som arrangör som gör den bedömningen. Vi får mängder av ansökningar och gör ingen skillnad om den kommer från en redaktion eller en frilans. Det är inte så att vi misstror frilansar som har intyg från en uppdragsgivare. Vi gör en bedömning av de ansökningar som kommer in och är väldigt restriktiva att ge ackreditering, säger Birgitta Jacobsson Ekman.