”Går HD på DNs linje krävs ny lagstiftning”

Är Gunilla Herlitz i egenskap av utgivare på DN.se ansvarig för artiklar som publicerats innan hon började som ansvarig utgivare? Den frågan ska Högsta domstolen besvara i höst, och avgörandet – vad det än blir – kommer att få stora konsekvenser.

2011 stämdes Sydsvenskans chefredaktör Daniel Sandström i ett förtalsmål. Artikeln på Sydsvenskan.se hade publicerats innan Sandström tillträdde som chefredaktör, och frågan var om Sandström kunde hållas ansvarig för äldre innehåll på nyhetssajten.

Juryn konstaterade dock att artikeln inte utgjorde förtal. Därmed fick man heller inget svar på den principiellt viktiga frågan om vem som är ansvarig för en gammal tidningsartikel som ligger kvar på nätet.

Annons

Under sommaren samtyckte parterna till att hänskjuta ansvarsfrågan i det nu aktuella förtalsmålet mot Gunilla Herlitz direkt till HD för avgörande.

Gunilla Herlitz tillträdde som ansvarig utgivare för DN.se den 1 november 2009. Den 7 mars 2006 publicerades en artikel med rubriken ”Grundaren till Fbolaget inblandad i tre konkurser”. I artikeln namngavs en person som grundare till bolaget. Det är den person som har anmält DN. Han vill att tidningen fälls för förtal och kräver ersättning för den skada han lidit.

Artikeln ligger fortfarande kvar på sajten och frågan handlar alltså om Gunilla Herlitz kan anses vara ansvarig utgivare, trots att hon inte var det när artikeln lades ut.

Advokat Hans Ahlstedt, ombud för den sökande, säger till Journalisten att om HD går på DNs linje krävs ny lagstiftning.

– Det är min bedömning ja. Det är två principer som står mot varandra: å ena sidan den viktiga principen om vittgående yttrandefrihet, å andra sidan människors rätt att inte bli utsatta för brott, i detta fall förtal. Om HD skulle bedöma att Gunilla Herlitz inte är ansvarig för äldre innehåll på DN.se finns det ingen utgivare som är det. Då behövs det ny lagstiftning, säger Hans Ahlstedt.

– Det kan inte sägas vara av allmänintresse att sex sju år gamla artiklar ligger publicerade på nätet. Det saknar nyhetsvärde. Och det ska förstås inte vara fritt att sprida artiklar som förtalar enskilda individer.

Kan man inte tänka sig att det är den ansvarige utgivaren vid tillfället då artikeln publicerades första gången som ska hållas ansvarig?
– Nej, det fungerar inte så av flera skäl som är ganska komplicerade, säger Hans Ahlstedt.

Journalisten har utan framgång sökt Gunilla Herlitz för en kommentar. Av tingsrättsprotokollet framgår dock att hon anser att hon inte kan åläggas ansvar för uppgifter som lämnas i den aktuella artikeln eftersom hon inte var utgivare vid tiden då det påstådda förtalsbrottet begicks.

Förtal är inte ett perdurerande brott, det vill säga ett brott som anses pågå under hela den tid som ett tillstånd varar. Förtal är i stället ett brott som begås vid ett visst tillfälle, i detta fall, enligt DN, då artikeln första gången publicerades.

Gunilla Herlitz anser att det skulle leda till orimliga konsekvenser om hon hölls ansvarig för artikeln. En ny utgivare skulle då åläggas ansvar och skadeståndsskyldighet för alla uppgifter som finns på sajten vid tillträdet – och som förts in på sajten efter beslut av tidigare utgivare.

DN.se innehåller enligt Herlitz ”en i princip oöverblickbar mängd uppgifter och det skulle vara i det närmaste omöjligt för den nye utgivaren att ta ställning till om någon av dessa uppgifter skulle kunna anses utgöra yttrandefrihetsbrott”.

Herlitz påstår också att hon bara har rätt att motsätta sig att viss information införs på DN.se, och att hon inte har rätt eller befogenhet att radera information ur en framställning som redan är tillgängliggjord för allmänheten.

– Det innebär inget hinder för henne att ta bort uppgifterna. Herlitz har medvetandegjorts om innehållet och innebörden av uppgifterna i den aktuella artikeln. Hon har trots detta beslutat att inte ta bort uppgifterna i databasen. Det beslutet får anses innefatta ett ”utgivarmässigt beslut”, anser Hans Ahlstedt.