Hanne Stjärne vill öka mångfalden på SVT

Vi träffar Hanna Stjärne för en 20 minuters intervju i kaféet i TV-huset sent på tisdagseftermiddagen. Fler intervjuer är inbokade under dagen och Journalisten har snällt fått vänta sedan i höstas.

Vad vill du förändra på SVT?
– Jag kommer att börja med att lyssna på medarbetarna och därför har jag skickat ett mejl till personalen och bett dem komma med synpunkter och funderingar. Det finns många kloka och många erfarna personer här och jag vill ha allas hjälp för att kunna göra ett så bra jobb som möjligt. De har en månad på sig att mejla, och jag har redan fått ett antal mejl, säger Hanna Stjärne.

Men har du inga egna idéer eller tankar på vad du vill förändra?
– Jo, det har jag förstås och därför har företagsledningen i dag [på tisdagen reds anm] fattat ett beslut om att öka mångfalden på Sveriges Television. SVT har länge arbetat med jämställdhetsfrågorna bland annat i rekryteringen och nu är nästan hälften av de anställda kvinnor. Bland cheferna är flertalet kvinnor. Nu vill vi förbättra mångfalden.

Annons

Hur då?
– Vi har undersökt hur många av de anställda som är födda i utlandet eller som har minst en förälder född utomlands, och det visar sig vara 20 procent av personalen. Liknande undersökningar har gjorts vid andra svenska företag och där ligger andelen på ungefär samma nivå som på SVT. Men vi vill att den andelen ska bli större, bland annat genom att sätta fokus på mångfalden i rekryteringen, samt att titta på ett antal pilotprojekt.

Varför vill du öka mångfalden?
– För oss som ska berätta hur det ser ut i verkligheten är det extra viktigt att vi kan sätta fingret på de frågor som är viktiga för människor ute i landet, och för att göra det behöver vi personer med olika bakgrunder och erfarenheter.

Är det några fler idéer som du ska ta itu med nu?
– Finansieringsfrågan av SVT är förstås oerhört viktig. Det viktigaste är SVTs oberoende och att hålla klåfingriga politiker borta. Det ska inte kunna finnas en misstanke om att vi inte är oberoende i bland annat vår nyhetsrapportering. Sedan är det viktigt med en långsiktig lösning på finansieringen, och till sist är det viktigt att vi hänger med i medieutvecklingen.

Vad menar du med att ni ska hänga med i medieutvecklingen?
– Jag är privilegierad, min familj har sju skärmar hemma där vi tar del av medier och en av dessa betalar vi TV-avgift för. Jag tycker att det är rimligt att man ska vara med och finansiera public service oavsett om vilken sorts skärm man använder.

Då vill du se en lagändring som gör att TV-licensen omfattar plattor och telefoner?
– Ja, det vore förstås den enkla lösningen, att vidga TV-licensen.

Hur viktig är SVTs digitala satsning?
– Den är förstås oerhört viktig. Vi måste möta publiken där publiken finns och det ska vara lätt att ta del av SVTs utbud. Det betyder att vi måste ha en bredd eftersom medievanorna är under snabb förändring särskilt bland yngre.

Public services stora digitala satsningar har fått kritik från dagspressföretag som anser att det hotar deras existens. Hur ser du på den kritiken?
– Jag kommer ju direkt från ett jobb som VD för ett kommersiellt medieföretag, Upsala Nya Tidning, och i den rollen beklagade jag öppet när TV4 retirerade hem till Stockholm och drog in reportrarna i Uppsala och jag uttryckte glädje när SVT beslutade att fördubbla antalet reportrar i Uppsala. Det är bra med journalistisk konkurrens.

Men du har ju själv sagt att de digitala intäkterna är livsviktiga för dagspressen i framtiden, hur rimmar det med att samtidigt välkomna digital konkurrens om läsarna och tittarna?
– Jag har verkligen känt dagspressens kris in på bara skinnet och den beror framför allt på utvecklingen av annonsintäkterna, där lokala annonspengar strömmar till stora internationella företag som inte levererar någon journalistik, till exempel Google. Det är olyckligt för dagspressen och för den lokala journalistiken att dagstidningarna tappar stora delar av den lokala reklamtiden till sådana företag. Men en konkurrens om journalistik är bra. Vi behöver inte mindre lokal journalistik, utan mer.

Vad vill du vara för sorts VD för SVT?
– Jag är en lyssnande person som vrider och vänder på argumenten. Det är också därför jag har skickat det här mejlet till personalen och ber om deras synpunkter. Många tänker bättre än en.

Du har ju tidigare arbetat länge på Sveriges Radio, du kommer nu från Upsala Nya Tidning där du varit VD och chefredaktör under några år. Hur känns det att vara tillbaka i public service famn?
– Det känns roligt, jag är förstås nyfiken men jag känner också ett stort allvar. Hela första dagen gick jag runt och besökte medarbetare och stack in huvudet på många olika avdelningar och fick höra lite om vad som är på gång och det känns verkligen att det finns en stor bredd på SVT.

Vad är den största skillnaden mot att vara VD på en dagstidning?
– Sändningstillståndet. Även om det finns en journalistisk samsyn, så finns det stora skillnader i hur uppdraget ska utföras. Vi har krav på oss att sända visst innehåll på minoritetsspråk, att ta in produktionsbolag och så vidare.

Du kommer ju inte att vara ansvarig utgivare, kommer du inte att sakna närheten till journalistiken?
– När jag kliver in i rollen som chef så är målsättningen att skapa goda förutsättningar för god journalistik. På det sättet känns det fortfarande som att jag är nära journalistiken.

Du har ju haft en raketkarriär, men när jag tittar på ditt CV finns det en sak som jag tycker sticker ut lite grand från din tid på SR. Du blev programdirektör 2007 och ansvarig för programmen på Sveriges Radio. Men efter två år blev du i stället framtidsutredare inom Sveriges Radio. Att gå från ett så stort ansvarsområde som programdirektör till en utredningstjänst är ju knappast ett steg uppåt i karriären – vad var det som hände då 2009?

– Jag hade titeln chefsanalytiker, och den var precis som programdirektörstjänsten framför allt strategisk. Det var en rätt lyxig tillvaro, att få undersöka vad som händer i medielandskapet och i branschen. Jag träffade 100 personer, experter på sina områden, som pratade om medieutvecklingen. Det var otroligt lärorikt och väldigt viktigt – det handlade ju om framtiden.

Det har gått drygt fyra år sedan din framtidsutredning presenterades. Har den åldrats med värdighet tycker du?
– Det står i utredningen att det är snårigt att sia om framtiden. Det enda man kan säga säkert är att det är svårt att veta hur utvecklingen kommer att se ut. Men jag tycker ändå att vi lyckades träffa rätt, särskilt när det gäller internationaliseringen och hur viktig distributionen kommer att vara. På några andra konkreta områden har det inte blivit riktigt som vi trodde då, men grunddragen stämde bra.

SVT har fått kritik för nedskärningarna i norra Sverige, vad har du för syn på den omorganisationen?
– Alla omställningar är smärtsamma, men grundtanken är god, att få ut fler reportrar i fältet och på orter där SVT inte funnits tidigare.

När jag pratar med personer som har arbetat med dig på tidigare arbetsplatser så får jag höra många olika saker, men en sak som några olika personer har sagt, är att du är eftertänksam och att det därför ibland kan det vara svårt att få ett tydligt svar av dig, eller ett rakt och tydligt beslut. Är du velig?
– Nej, det är jag inte. Däremot vill jag vrida och vända på argumenten så att besluten blir bra. Jag litar också på mina medarbetares kunskaper och erfarenheter.