Hög andel osäkra väljare i DIs opinionsmätningar
Ruab är det enda opinionsinstitut som inte tar hänsyn till hur de intervjuade röstade i föregående val. Detta har fått till följd att institutets mätningar skiljer sig markant från de andra.
Ruab är det enda opinionsinstitut som inte tar hänsyn till hur de intervjuade röstade i föregående val. Detta har fått till följd att institutets mätningar skiljer sig markant från de andra.
Socialdemokraterna fick i Ruabs senaste mätning, för Dagens Industris räkning, nästan egen majoritet och miljöpartiet och centern hamnar under 4-procentspärren. Ett resultat som gjorde att mätningen fick mycket stort genomslag i medierna.
– Genom att inte ta hänsyn till hur de intervjuade röstade i senaste riksdagsvalet slår trender igenom snabbare hos oss. Jag tror att vi har ett känsligare instrument, säger Ruabs VD Riccard Montén.
Övriga opinionsinstitut frågar de intervjuade vilket parti de röstade på i senaste valet. Om exempelvis fler säger sig ha röstat på socialdemokraterna än vid det senaste riksdagsvalet värderas dessa “överskottsröster” ner i sammanställningen. Samma sak om färre skulle ha röstat på ett parti än i valet.
– Om man gör en opinionsundersökning finns det ingen anledning att ta hänsyn till hur de intervjuade röstade i riksdagsvalet. Då blir det mera en fråga om en prognos. Vi sysslar med en ren opinionsundersökning, säger Riccard Montén.
Ruab: Beror på urvalsmetoden
Ruab har också i sina mätningar ett större antal osäkra väljare: närmare 27 procent i jämförelse med de övriga instituten där endast ungefär 10 procent säger sig vara tveksamma.
Även SCB, Statistiska centralbyrån, får i sina undersökningar ett högt antal tveksamma.
– Jag tror att det beror på urvalsmetoden. Vi och SCB får i större utsträckning tag i de personer vi söker än de institut som använder sig av telefonurval, säger Riccard Montén.
Till skillnad från Sifo, Temo, Demoskop och Gallup, som använder sig av ett slumpmässigt urval av telefonnummer till hushåll, förlitar sig Ruab, SCB och Skop på uppgifter av slumpvis utvalda personer från befolkningsregistret. De tar sedan reda på telefonnummer till dessa personer.
När instituten samlat in svar går de igenom materialet för att undersöka om det är rätt fördelning mellan män och kvinnor, olika åldersgrupper och landsändor för att skapa ett statistiskt genomsnitt av befolkningen i Sverige.
– Min bedömning är att en väl genomförd undersökning är det ingen skillnad på om resultatet bygger på telefon- eller befolkningsurval, säger Arne Modig, opinionsansvarig analytiker på Temo.
Han anser att de små skillnader som finns mellan de olika opinionsinstituten beror på vilka frågor som ställs, en annorlunda efterbearbetning av materialet och hur långa intervjuperioderna är.
Temo: På lång sikt visar alla mätningar samma trend
Under en kort period kan ett utspel av en politiker få stort genomslag. I ett längre perspektiv, anser Arne Modig, är de resultat som institutionerna kommer fram till likvärdiga.
– Journalister vill gärna lyfta fram en period och påpeka att siffror från olika institut spretar åt olika håll. Men ser man utvecklingen under de senaste två åren visar alla mätningar samma trend, säger Arne Modig
Det nya företaget Zapera har en lite annorlunda mätmetod. Intresserade personer får skicka in en anmälan om att få delta i en testpanel. Zapera gör sedan ett urval för att panelen statistiskt skall representera genomsnittet i Sverige. Omröstningen sker sedan via mejl.
Opinionsinstituten tycker att medierna i de flesta fall behandlar väljarbarometrarna bra.
Ibland kan dock analysen och de finstilta undantagen försvinna då resultaten presenteras i andra tidningar än de som beställt undersökningen.
pj@sjf.se
Statsvetaren Olof Petersson:Sjuklig fokusering på mätningar
Statsvetaren Olof Petersson anser att intresset för opinionsundersökningar är sjukligt uppdrivet. Han är också tveksam till kvaliteten på mätningarna.
Ofta presenteras opinionsundersökningar som om det vore en tävling, konstaterar Olof Petersson. Vem som för tillfället leder och med hur mycket blir den stora nyheten. Upp- och nedgång i väljarbarometern blir spännande läsning som utfall på börsen.
– Rätt använda kan opinionsmätningar vitalisera demokratin. Men problemet är att de flesta håller så dålig kvalitet. Det finns för många slumpfel. Urvalet borde vara större och presentationen bättre, säger Olof Petersson, statsvetare och forskningsledare vid SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
Vill ha färre och bättre undersökningar
Han efterlyser färre, men mer genomarbetade opinionsundersökningar som ger en mer exakt bild av hur svenskarna tänker och tycker.
– Vi håller på att utarma det demokratiska samtalet genom att fokusera på siffror, som ofta är felaktiga, istället för att diskutera vilket samhälle vi i framtiden vill leva i, säger Olof Petersson.
De partier som går fram i en mätning tenderar att få en mer positiv bevakning. Det visar en undersökning som forskaren Johan Olsson vid Göteborgs universitet gjorde för några år sedan. Omvänt får partier som går tillbaka en något mer negativ press.
Johan Olsson drar slutsatsen att, även om tendensen är svag, det finns en ansats till att rosa segrare och risa förlorare.
”Medierna favoriserar partier som går fram i opinionsmätningar och missgynnar partier som går tillbaka”, skriver John Olsson.
pj@sjf.se
Institut, undersökningsstart, publicering, antal intervjuer, period
* Sifo, 1967, SvD, GP, 3 000 – 4 000 st, 3-4 veckor
* SCB, 1972, pressmeddelande, 7 000 st, 3-4 veckor
* Temo, 1979, DN, Sydsvenskan, 1 700 st, 2 veckor
* Skop, 1980-talet, pressmeddelande, 1 000 st, 3 veckor
* Demoskop, 1990, Finans Vision, 1 000 st, 1 vecka
* Gallup, 1994, Expressen, TV4, 1 500 – 1 750 st, 2-3 veckor
* Ruab, 2001, Dagens Industri, 3 000 st, 2 veckor
* Zapera, 2001, Metro, 1 000 st, 1 vecka
Intervjufrågor
* Sifo, Temo, Gallup och Demoskop:
– Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag?
– Vilket parti lutar det mest mot för dig?
– Vilket parti tycker du är minst dåligt?
* Skop:
– Vilket politiskt parti tycker du bäst om i riksdagspolitiken?
* SCB:
– Är det något av de politiska partierna som står dig närmare än andra?
– Om nej. Vilket parti har du störst sympati för?
* Ruab:
– Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det vore val i dag?
– Om vet ej/Osäker: Tvekar du mellan två eller flera partier?
– Vilket av de partier du tvekar mellan skulle du troligtvis rösta på om det vore val i dag?
* Zapera:
– Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag?
