Högre krav för nytt mediestöd
Medieutredningen föreslår att ett moderniserat mediestöd ersätter presstödet från 2018. Stödet ska inte beräknas utifrån upplaga. En demokratisk värdegrund föreslås bli ett krav för att beviljas stöd. UPPDATERAD
Utredaren Anette Novak presenterade nyss de stora dragen i Medieutredningens slutbetänkande. Ett centralt förslag är ett nytt mediestöd som föreslås ersätta dagens driftsstöd från 2018. (Dagens innovationsstöd och distributionsstöd föreslås bli kvar.)
Det nya produktionsstödet ska kunna gå till fler medier än i dag: såväl digitala medier och gratismedier som bild- och nyhetsbyråer. Det ska riktas till allmänna nyhetsmedier som producerar "kvalitativt och allsidigt journalistiskt innehåll".
– Fler släpps in. Samtidigt ökar kraven på de som blir stödberättigade. Det krävs minst 60 procent redaktionellt material och minst 20 procent exklusivt material, säger Anette Novak.
- Nytt är att stödet inte ska beräknas utifrån upplaga utan utifrån mediets kostnader.
- Ansvarigt utgivarskap blir ett tröskelvillkor.
- Oberoendet från staten föreslås öka. Den politiskt tillsatta presstödsnämnden ersätts av en partssammansatt mediestödsnämnd där branschen, inte politiska partier, nominerar representanterna.
Detta föreslås både för att skapa armlängds avstånd till staten och för att stödet ska bygga på kvalitativa bedömningar som journalister är bättre skickade än politiker att göra, enligt utredningen. Anette Novak påminner om det peer review-förfarande som finns i bland annat den akademiska världen och konstvärlden.
– Det är kunniga kollegor som ska göra bedömningarna, nominerade på personliga mandat som ska representera hela medielandskapets bredd.
Medieutredningen föreslår också att samma krav på en demokratisk värdegrund som finns i radio- och TV-lagen ska gälla för de som beviljas det nya mediestödet.
– Våra gemensamma medel ska inte sponsra medier som eroderar den demokratiska värdegrunden, säger Novak.
När det gäller finansieringen föreslår utredningen att den statliga budgetramen stegvis ökas med 165 miljoner kronor till 2020. Samtidigt kommer inte heller det att räcka till för de demokratiska behov som Medieutredningen har identifierat, med en rad vita fläckar på den svenska mediekartan.
Därför föreslår Anette Novaks utredning också att en ny mediefinansieringsutredning tillsätts så snart som möjligt. Målet: en framtida finansiering som kan ge en betydligt större ram för det statliga mediestödet.
Fler förslag ur Medieutredningen:
- Bättre bredband i hela landet.
- Se över möjligheten att skärpa straffen för hot och våld mot journalister.
- Utred ett nytt offentligt finansierat mediebolag, som komplement till marknaden, som på kort varsel kan fylla ut vita demokratiska fläckar på kartan.
- Överväg en statlig investeringsfond för mediestartups.
- Ökad öppenhet i offentlig förvaltning.
