Hur mycket får man bluffa?
Kalla faktas reportrar använde en falsk identitet – och belönades med en guldspade. Expressens Niclas Rislund misstänks för att ha utgivit sig för att vara en polis – och hotas av åtal. Var går gränsen för hur mycket man får bluffa som journalist?
Kalla faktas reportrar använde en falsk identitet – och belönades med en guldspade.
Expressens Niclas Rislund misstänks för att ha utgivit sig för att vara en polis – och hotas av åtal. Var går gränsen för hur mycket man får bluffa som journalist?
De journalister som ger sig ut för att vara någon annan måste noga tänka sig för. Förutom att det är en pressetisk fråga, att man bör presentera sig som journalist, finns det lagar som journalisten kan bryta mot.
Frågan har aktualiserats sedan en förundersökning inletts mot Expressen-reportern Niclas Rislund. Han är misstänkt för att ha uppgett sig vara polis för att få ut sekretessbelagda handlingar om kidnappningen av Siba-direktören Fabian Bengtsson.
Kammaråklagaren Carl Bergström i Göteborg hänvisar till en lagparagraf i brottsbalken där det står att den som utger sig för att vara en myndighetsperson – ”föregivande av allmän ställning” – kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Niclas Rislund har polisanmälts av tre olika myndighetspersoner: två från polisen och en från räddningstjänsten.
Niclas Rislund förnekar att han skulle ha utgett sig för att vara en myndighetsperson och menar att det rör sig om ett missförstånd efter telefonkontakter med utländska polismyndigheter.
– Jag är helt övertygad om att det inte kommer att leda till något åtal och att ärendet kommer att läggas ner, säger Niclas Rislund.
Enligt Carl Bergström gäller lagen även yrken där man har rätt att bedriva viss myndighetsutövning som läkare, konduktör, brandman, ambulansförare, kronofogde och så vidare.
Tryckfrihetsexperten Hans-Gunnar Axberger vill inte uttala sig i fallet med Niclas Rislund eftersom han inte känner till alla detaljer, men påpekar att det är själva myndighetsutövningen som är det centrala i lagen om ”föregivande av allmän ställning”.
– Du får inte påstå att du ägnar dig åt myndighetsutövning, säger Hans-Gunnar Axberger.
När reportrarna på TV4s Kalla fakta arbetade med sina avslöjande reportage om utvisningen av de asylsökande egyptierna var de medvetna om att det var ett lagbrott att utge sig för att vara en myndighetsperson. Redaktionen var i kontakt med två oberoende jurister för att se till så att de inte begick något lagbrott.
Kalla fakta skapade en falsk identitet, Sven Nyström, och ringde upp det amerikanska företag som hade transporterat egyptierna till Egypten. Denne Sven Nyström förklarade att han kände till den förra operationen, att han var imponerad och ville få reda på förutsättningarna för en ny. Kalla fakta var tydliga med att låta Sven Nyström förklara att hans organisation inte hade kopplingar till den organisation som var inblandad i den förra transporten.
– Att ställa frågan så var ett sätt att hålla oss inom lagens råmärke, säger Fredrik Laurin reporter på Kalla fakta.
Amerikanerna trodde att denne Sven Nyström var från svenska säkerhetspolisen, vilket aldrig Kalla fakta hade sagt i telefonsamtalet. Redaktionen blev senare uppringd av säkerhetspolisen som sade att de hade blivit kontaktade av sin amerikanska samarbetspartner.
– Vi har i efterhand förstått att Säpo funderade i samma juridiska termer som kammaråklagaren i Göteborg. Men vi gick inte över gränsen, säger Fredrik Laurin.
Anses brottet ”föregivande av allmän ställning” grovt kan det leda till fängelse i högst två år, vilket innebär att en åklagare har möjlighet att tillgripa tvångsmedel som husrannsakan.
– Vi utgick från att en nitisk Säpo-åklagare kunde fatta ett sådant beslut. Därför säkrade vi vårt källmaterial. Jag säger inget mer än att vi kopierade materialet och krypterade det, säger Fredrik Laurin.
Svensk grundlag ger journalister rätt att skydda sina källor och man behöver inte tala om hur informationen anskaffats. Men enligt Hans-Gunnar Axberger gäller inte Tryckfrihetsförordningen för journalistiska arbetsmetoder.
– Om en journalist begår lagbrott för att skaffa sig information kan han eller hon dömas för brottet och skyddas inte av grundlagen, säger Hans-Gunnar Axberger.
En klassisk journalistisk arbetsmetod är att wallraffa: avslöja missförhållanden genom att smälta in i en miljö för att skildra den inifrån. Men en journalist som utger sig för att vara exempelvis en sjuksköterska, utan att ha den medicinska kompetensen, skulle göra sig skyldig till lagbrott.
För att hålla sig inom lagen måste den wallraffande journalisten vara sjukvårdsutbildad.
– Man kan tänka sig att en person som är polis, och som vill skildra polisarbetet, använder sig av sin polisiära identitet för publicistiskt ändamål. Det skulle vara ett klassiskt wallraffande, säger Hans-Gunnar Axberger.
Fakta/Brottsbalken 17:15
”Giver någon sig obehörigen ut för att utöva myndighet, dömes för föregivande av allmän ställning till böter eller fängelse i högst sex månader. Detsamma skall gälla, om någon obehörigen bär uniform, märke eller annat tjänstetecken som giver honom sken av att tillhöra försvarsmakten eller annan kår i det allmännas tjänst eller kår, vars verksamhet avser allmän samfärdsel eller allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft.
Är brottet med hänsyn till att det har medfört betydande men för det allmänna eller för någon enskild eller eljest att anse som grovt, skall dömas till fängelse i högst två år.”
