Gå direkt till textinnehållet

”Jag går rakt på och frågar”

Nu kan den som saknat Niklas Källners kortintervjuer i senaste säsongen av SVTs Skavlan få sitt lystmäte. Snart kommer boken Tills man dör lever man, där han gjort djupare intervjuer med människor han mött på gatan.

Det är nog fler än en journalist som sett Niklas Källners intervjuinslag i Skavlan och som undrat hur karln bär sig åt när han får folk att prata på om otrohet och lögner, eller att visa upp vad de köpt på apoteket. Vem skulle kunna tro att han en gång avskytt att göra enkäter. Men så är det, enligt honom själv.

En av förklaringarna till att det blir några användbara intervjuer är säkert den ödmjukhet han utstrålar, som gör att många har svårt att säga nej till honom. Och att han signalerar ett genuint intresse för dem han möter.

Men nyfikenhet är nog inte hela förklaringen till hans förmåga att få folk att öppna sig om det mest privata. Han har skaffat sig några knep att ta till när han närmar sig människor.

Annons Annons

– Många som ska göra enkäter ger sig ut till ställen där det är mycket folk. Men det är bättre att välja en park eller någon förort där det inte vimlar av stressade människor.

Helst vill han komma gående mot dem han siktat in sig på. Han ställer sig också gärna bredvid den han pratar med under intervjun.

– Kroppsspråket är lika viktigt som det jag säger. Jag försöker signalera att jag verkligen är intresserad av den jag möter.

Tvärtemot vad man kanske tror småpratar inte Niklas Källner så länge med folk innan han ställer sin fråga. Ofta är det ont om tid, och det kan behövas ett antal intervjuer för att få till några inslag.

–Men jag brukar inte börja med ”ursäkta, ursäkta, kan jag få ställa en fråga till dig” utan i stället går jag mer rakt på och frågar det jag vill veta.

När Niklas Källner gjorde sina enkätinslag till Skavlan träffade han ofta på människor som bar på intressanta berättelser som inte passade in i det korta formatet. Då väcktes tanken på att göra en bok. Tillsammans med fotografen Love Strandell har han vidareutvecklat enkätformen till lite längre berättelser i boken. Men det är fortfarande ganska korta texter.

En av dem som var med i TV är 85-åriga Mari Ann, som då berättade att hon sagt ”I love you” till alla män, och alla hade de trott på hennes ord. I boken är hon en av dem Niklas Källner söker upp igen för att prata vidare om det hon sade i TV. Men hon får också frågor om döden.

Ibland har jag undrat hur många han har behövt fråga innan han hittat dem som levererat så spontana men ändå genomtänkta svar på knepiga frågor. Om privata saker som normalt kan ta timmars intervjutid innan man nått fram till kärnfrågan.

– Det är väldigt olika, berättar Niklas Källner. Lättast är det med frågor som många kan relatera till. En gång frågade jag om vilken onödig kunskap folk bar på. Då satte vi tre intervjuer på raken. Andra gånger kan vi få prata med betydligt fler innan vi känner oss klara.

Han råkar också ut för etiska dilemman ibland med personer som bubblar på, till exempel om otrohet, och som passerar gränsen för vad som går att berätta för en större publik.

– Då måste jag klippa. Jag vill att människor ska kunna känna sig trygga med att prata med mig. De ska veta att jag inte hänger ut dem.

Det senaste halvåret har Niklas Källner tagit en paus från Skavlan. Men det innebär inte att han legat på latsidan. Den nya intervjuboken tog ett år att göra. Han har också spelat in serien ”Delat land” för Sveriges Television, där han rest runt och pratat med människor om klyftan mellan stad och land. Programmet sänds just nu i SVT1.

– Och i sommar ska jag göra talkshowen ”I särklass med Niklas”, som spelas in i Filmhuset här i Stockholm och som ska gå på ett tiotal landsortstidningars hemsidor.

Fotnot: Tills man dör lever man ges ut av Bonnier Fakta.
 

Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler
Fler avsnitt