Gå direkt till textinnehållet

Journalistförbundet sågar visselblåsarlag

Journalistförbundet kritiserar i sitt remissyttrande förslaget till ny visselblåsarlag och förordar en utvidgning av meddelarskyddet.

Som Journalisten berättat tidigare har förslaget till en ny lagstiftning som ska stärka skyddet för arbetstagare som slår larm fått hård kritik, av bland andra Justitiekanslern.

Förslagets syfte är att privatanställda ska kunna slå larm om missförhållanden på arbetsplatsen utan att drabbas av repressalier.

Nu sågar Journalistförbundet förslaget i sitt remissyttrande till regeringen på flera punkter. Själva utredningens direktiv kritiseras eftersom det bara omfattar privatanställda inom skola, vård och omsorg – i stället för hela den offentligt finansierade verksamheten.

Vidare anser förbundet att det är ett problem att skyddet för den anställde endast gäller ”allvarliga missförhållanden”, eftersom vad som är ”allvarliga missförhållanden” är svårt för den anställde att avgöra – och utgångspunkten för tolkningen av begreppet ska hämtas ur företagshemlighetslagen (FHL) där arbetsgivaren har tolkningsföreträde.

”Om FHL ska vara riktmärke för vad som är allvarliga missförhållanden, kan mycket väl den chef som tar emot ett larm uppfatta det enbart som ett mindre fel. Då gäller inte skyddet”, skriver Journalistförbundet.

Dessutom är förbundet mycket kritiskt till att lagen ska omfatta offentligt anställda, eftersom dessa redan har en sedan länge grundlagsenlig rättighet att offentliggöra eller lämna uppgifter för publicering, och skyddas mot efterforskning och repressalier. Journalistförbundet anser att lagen inte är ”användarvänlig”, att det uppstår en onödig lagkonflikt och att i den praktiska tillämpning kan en offentligt anställd bli osäker på vad som verkligen gäller.

I lagförslaget är huvudregeln att ett larm om missförhållanden i första hand ska ske internt i syfte att arbetsgivaren ska ges möjlighet att rätta till det som är fel. Det anser Journalistförbundet medför en risk för kontraproduktiva konsekvenser.

Till sist konstaterar Journalistförbundet att förslaget inte innebär något lagligt skydd för identiteten hos den uppgiftslämnare som väljer att göra uppgifter kända externt till medier inom ramen för den föreslagna lagen. Tystnadsplikten omfattar bara interna larm, inte larm som går till journalister eller redaktioner.

Förbundet förordar att förslaget skrotas och ersätts av en utvidgning av meddelarskyddet till anställda i offentligt finansierad verksamhet.

Fler avsnitt
Fler videos