Långdragen kamp mot kränkning på SVT
SVT har betalat 250 000 kronor till en före detta anställd som enligt Journalistförbundet mobbats av en överordnad. Chefer på SVT anklagas för att ha spridit grundlösa rykten om kvinnan och undanhållit papper som kunnat bevisa hennes oskuld.
SVT har betalat 250 000 kronor till en före detta anställd som enligt Journalistförbundet mobbats av en överordnad. Chefer på SVT anklagas för att ha spridit grundlösa rykten om kvinnan och undanhållit papper som kunnat bevisa hennes oskuld.
I centrum för konflikten står en kvinna vi kan kalla Eva samt hennes kvinnliga chef. Under en löneförhandling för fyra år sedan kom Evas chef med en rad påståenden om Eva för att motivera varför hon inte kunde få högre lön.
Enligt Helena Nosti, dåvarande ordförande för SVTs journalistklubb, framförde Evas chefs djupt nedsättande påståenden och Helena Nosti vidarebefordrade till Eva vad chefen sagt.
– Jag blev otroligt chockad, säger Eva. Jag fick höra mig beskrivas som en person med egenskaper så främmande att jag kände marken gunga under mina fötter.
Evas chef har senare hävdat att Helena Nosti förvrängt vad hon sagt.
– Men jag är helt säker på att hon sa just de här sakerna om Eva, uppger Helena Nosti.
“Anklagelserna stämmer”
Enligt Ragnar Forsén, ombudsman på Journalistförbundet, har SVT vid förhandlingar vidhållit att de anklagelser som Evas chef fört fram stämmer.
– Vi har krävt belägg för det som påståtts om Eva men arbetsgivaren har inte kunnat precisera sin kritik, säger han.
Här är Journalistförbundets syn på några av de anklagelser som Evas chef enligt förbundet riktat mot henne:
* att Eva hade blivit lyft från en produktion.
Vid kontroll visade det sig att påståendet byggde på ett rykte och SVT har skriftligen intygat att det var osant.
* att Eva varit osams med alla sina chefer.
– Vi har inte lyckats få arbetsgivaren att precisera om anklagelsen verkligen gäller alla de chefer Eva haft under sina 39 år på företaget eller i annat fall exakt vilka hon ska ha gjort sig osams med, kommenterar Ragnar Forsén.
* att Eva bara arbetade kvällar och helger.
– Timlistor och scheman visar att påståendet är osant.
Enligt Ragnar Forsén har det bland chefer på SVT i åratal florerat illasinnade rykten om Eva.
– När Evas chefer fått höra ryktena borde de genast gått till botten med dem. Istället har de vidarebefordrat uppgifterna och låtit dem svälla ut till en myt.
En del av striden gäller om Eva skulle ha rätt till projektledartillägg för en produktion som hon arbetade med 1997. Enligt Journalistklubben hade Eva varit projektledare men Evas chef ansåg att det var något hon bara hittat på.
Ville se krontrakt
För att få fram de riktiga uppgifterna begärde klubben att få se ett kontrakt som SVT tecknat för den aktuella produktionen.
SVT sa nej och hävdade att Eva inte ens var nämnd i kontraktet. När klubben till slut lyckades få fram kontraktet kunde man konstatera att SVT ljugit, i handlingarna angavs Eva som projektledare.
På klubbens begäran gjorde SVT en utredning om kränkande särbehandling. SVT kom fram till att Eva inte behandlats fel men Journalistförbundet anser att utredningen inte uppfyller kraven på hur en sådan ska genomföras.
Våren 2000 skedde en ny löneförhandling. Trots den pågående konflikten förhandlade Evas chef om Evas lön. Medan de övriga medarbetarna på enheten fick påökt med i snitt 1 200 kronor i månaden erbjöds Eva 23 kronor.
Efter en rad förhandlingar har SVT betalat ut 250 000 kronor till Eva. Konflikten har medfört att Eva mått mycket dåligt och periodvis varit sjukskriven. Hon är numera pensionerad.
Evas chef anser att Eva bär skulden för vad som hänt.
– Eva gjorde sig omöjlig bland sina kollegor. Jag har talat med minst tolv personer inom SVT som varit i konflikt med henne.
Uppgett två namn
Journalisten har bett att få namn på personer som kan styrka detta. Evas chef har då uppgett två namn. Den ena personen säger att hon blev satt att lösa en konflikt som Eva var indragen i för över tio år sedan men anser att ansvaret för bråket snarare låg på Evas dåvarande chef. Hon säger att hon skulle vilja ”upprätta” Eva.
Den andra personen Evas chef hänvisar till uppger att hon inte känner Eva och att de aldrig arbetat tillsammans.
Ragnar Forsén, ombudsman på Journalistförbundet, reagerar kraftigt på att Evas chef nu hävdar att Eva skulle ha varit i bråk en mängd personer.
– Uppgiften är ny för mig. Under förhandlingarna krävde journalistklubben gång på gång att arbetsgivaren skulle precisera sina påståenden men man kunde aldrig prestera några belägg, tvärtom har uppgifter tagits tillbaka.
Enligt Evas chef har hon inte fört fram dessa uppgifter tidigare eftersom de som vänt sig till henne har krävt anonymitet.
Evas chef tillbakavisar påståenden från Journalistförbundet att hon låtit bli att ta upp påstådda konflikter direkt med Eva.
–Jag hade en rad samtal med Eva där jag tog upp olika problem men vi kom ingen vart.
Enligt Evas chef har fackklubben förvanskat det hon sagt om Eva under löneförhandlingarna.
– Jag sa att Eva har samarbetsproblem och liknande men jag gjorde det inte på något föraktfullt sätt.
Välmotiverad lönesättning
Angående att SVT skriftligen dementerat uppgiften att Eva blivit lyft från en produktion säger Evas chef:
– Vi skrev så bara för att få slut på konflikten. I själva verket blev hon lyft från en produktion.
Även detta ifrågasätts av Ragnar Forsén.
– Företaget ska alltså skriftligen ha intygat att en uppgift är fel trots att man egentligen vet att den är riktig? Man kan i så fall fråga sig om arbetsgivaren i allmänhet agerar på det sättet. Och hur kommer det sig att företaget går med på att betala ut 250 000 kronor, trots att man inte anser sig ha gjort något fel?
Helena Nosti anser att fallet Eva bidragit till att SVT fått upp ögonen för behovet av mer välmotiverade lönesättningar. Det har även lett till att andra fall av kränkande särbehandling inom SVT uppmärksammats samt att det idag finns en policy för hur sådana här frågor ska behandlas inom företaget.
sw@sjf.se
”Ta tag i problemet innan det blivit för stort”
I fallet Eva gick SVT in i ett skyttegravskrig som pågick i åratal och orsakade mycket lidande. Genom ett mer konstruktivt agerande från arbetsgivarens sida kan konflikter lösas betydligt smidigare visar ett annat fall som Journalistförbundet varit engagerat i.
Vid ett mindre företag i mediebranschen slogs två tidningar samman för ett par år sedan.
Chefredaktörerna för två tidningar som konkurrerat med varann skulle plötsligt samarbeta. Den ena chefredaktören utsågs till redaktionschef och blev alltså underordnad sin tidigare konkurrent.
– Chefredaktören började styra över redaktionschefen på ett sätt som hon uppfattade som kränkande, berättar ordföranden på företagets journalistklubb. Redaktionschefen fick inte bestämma över sina arbetsuppgifter, chefredaktören utsatte henne för nedgörande kritik inför personalgruppen och så vidare. I botten på konflikten låg att de tidigare hade varit konkurrenter.
Chefredaktören krävde att redaktionschefen skulle degraderas till reporter men förslaget stoppades av journalistklubben som såg till att ärendet kunde hanteras på lokal nivå.
– Företagsledningen hade en uppriktig vilja att lösa konflikten på ett konstruktivt sätt, säger journalistklubbsordföranden. Jag och VDn intervjuade alla på redaktionen om hur de såg på situationen och orsakerna till misstämningen på arbetsplatsen reddes ut. Jag var imponerad över att företagsledningen tog sig tid och lade manken till att ordna upp det hela.
Situationen löstes så att redaktionschefen blev chefredaktör för en annan tidning inom koncernen.
– De lärdomar man kan dra är att det är viktigt att de inblandade i en konflikt får komma till tals och att ta tag i problemet innan det vuxit sig för stort.
sw@sjf.se
Arbetsgivaren skyldig ta itu med mobbning
Arbetsgivaren är skyldig att förhindra kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Arbetsgivare som inte följer reglerna kan bli skadeståndsskyldiga. Den som upplever sig utsatt för mobbing på sin arbetsplats vänder sig lämpligen till sin fackklubb.
Utan att värdera ärendet ska klubben föra vidare saken till arbetsgivaren, vilket ofta sker genom skyddsombudet.
Arbetsgivaren är skyldig att göra en utredning enligt arbetsmiljölagen och klubben kan även låta en utomstående konsult bedöma fallet.
Vid svårare ärenden kan Arbetsmiljöinspektionen (före detta Yrkesinspektionen) kopplas in.
Sätta in åtgärd
Enligt föreskrifterna om kränkande särbehandling i arbetslivet måste arbetsgivaren sätta in åtgärder så fort det kommit signaler om att någon medarbetare blir illa behandlad. Som exempel på kränkande särbehandling anges förtal, utfrysning, undanhållande av information och omotiverade omplaceringar.
Arbetsgivare som inte gör något åt missförhållandena kan dömas till böter eller fängelse för brott mot arbetsmiljölagen.
I arbetsmiljölagen finns inget som ger den drabbade rätt till skadestånd men LO-TCO-rättsskydd har i några fall ändå lyckats utverka ersättning.
–Vi har i domstol drivit linjen att det rört sig om kollektivavtalsbrott och brott mot Las (lagen om anställningsskydd), berättar Annett Olofsson, jurist på LO-TCO-rättsskydd.
LO-TCO-rättsskydd har till exempel framhållit bestämmelser i kollektivavtal om att arbetsgivare ska agera i enlighet med lag och god sed samt visa respekt för den anställde.
Annett Olofsson driver ett par sådana fall just nu och de skadestånd det kan bli frågan om ligger i storleksordningen 100 000 kronor.
–Det är ganska ovanligt med den här typen av ärenden, säger Annett Olofsson. Mörkertalet är stort och få orkar driva dem. Oftast slutar det med att de drabbade säger upp sig självmant.
sw@sjf.se
