Lokaltidningen med och utvecklar samhället
Lokaltidningarna anser sig numera vara medskapare och utvecklare av lokalsamhället. Den slutsatsen drar medieforskaren Mats Hyvönen i en doktorsavhandling vid Mittuniversitet.
Mats Hyvönen har i sin forskning sett hur de lokala dagstidningarna genomgått förändringar i hur de definierar sig själva och sin funktion i samhället.
Studien bygger på fyra lokaltidningar i Gävleborgs län och sträcker sig från 1920 fram till 2010 och dagens föränderliga medielandskap. Enligt Mats Hyvönen anser sig lokalpressen haft olika uppdrag vid olika tidpunkter. Han har delat in lokalpressen i fyra tidsperioder:
Mobilisering (1920-1945): tidningarna beskriver sig främst som ett medel för politisk mobilisering och mediet uppfattas som ett politiskt verktyg eller vapen.
Förmedling (1935-1965): tidningarna och deras teknik karaktäriseras som en snabb och avancerad förmedlare av världen utanför den lokala.
Granskning (1965-1995): de lokala tidningarna beskriver sig som granskare av lokala myndigheter och andra makthavare.
Konstruktion (1995-2010): tidningarna börjar beskriva sig som medskapare och utvecklare av lokala samhällen. I en globaliserad värld ger de lokala tidningarna sina läsare en känsla av plats och gemenskap.
Den snabba digitaliseringen kommer att medföra stora förändringar för lokalpressen. Mats Hyvönen påpekar att medielandskapet alltid har varit i förändring och att pressen varit tvungen att anpassa sig till nya konkurrerande medier och nya ekonomiska förhållanden.
”Lokalpressen anpassar sig, liksom andra medier och företag, till sin samtid. Även om man vid olika tidpunkter beskrivit sig själv som villkor för demokratin, så har det varit viktigare att konkret kunna beskriva vad det är man gör för läsarna och vilket värde den egna produkten har”, säger Mats Hyvönen i ett pressmeddelande.
Avhandlingen ”Lokalpressens självbilder 1920-2010: Exemplet Gävleborg” försvarades vid Mittuniversitetet 12 september.
