Medelåldern hög på många redaktioner Ingen med bra jobb flyttar på sig

Många redaktioner är i desperat behov av yngre medarbetare. Till och med nyutexaminerade studenter från journalisthögskolan verkar i vissa fall vara för gamla för att platsa.

En undersökning från JMG (Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet) visar att 52 procent av 157 studenter som utexaminerades 1992-96 från den treåriga utbildningen hade fått fast anställning.

Inga könsskillnader kunde konstateras när det gällde vilka som fick fast jobb, däremot spelade åldern stor roll. Av de 24 journalister som var äldre än 31 år när de tog examen hade bara en enda lyckats få fast tjänst.

Bland de yrkesverksamma medlemmarna i SJF är 16 procent yngre än 30 år medan 24 procent är 50 år och uppåt.

Att unga journalister efterfrågas är inte svårt att förstå när man tittar på medelåldern vid några av landets större redaktioner:

TV 4: 38 år

Östgöta Correspondenten: 43 år

Dagens Nyheter: 45 år

Sveriges Radio: 45 år

Sveriges Television: 46 år

Sydsvenska Dagbladet: 47 år

Möjligen innehas rekordet av Tidningen Vi där snittåldern på redaktionen är 50 år. Bara en journalist på Vi är yngre än 35.

— När jag började som reporter på 1960-talet stannade journalisterna sällan mer än två år på varje arbetsplats och så var det långt in på 1970-talet, säger Vi-reportern Anita Sjöberg. I dag är det ingen med bra jobb som flyttar på sig.

Anita Sjöberg är 58 år och har arbetat på Vi sedan 1972. Hon planerar att vara kvar till pensioneringen år 2005.

— Att många av oss på Vi är gamla leder inte till sämre reportage. Kreativiteten är bra men kanske påverkas ämnesvalet. Skilsmässor skiter vi i, det har vi bakom oss för länge sen.

Göran Gynne, chefredaktör på Vi, ser inte den höga medelåldern på tidningen som något särskilt dramatiskt.

— Ett större problem är att annonsörerna helst vill nå ungdomar. Vår läsekrets är störst i åldrarna 35-60 år men många annonsörer tycker att det inte är en särskilt intressant målgrupp.

Hur kan då redaktionen behålla vitaliteten när arbetsplatsen börjar likna en elefantkyrkogård?

Finns det ingen rotation på arbetsmarknaden får journalisterna rotera internt, resonerar ledningen för Sydsvenska Dagbladet.

De senaste fem åren har halva arbetsstyrkan på SDS cirkulerat.

Sportreportern Håkan Malmström, 52 år, har provjobbat ett par månader som allmänreporter.

— Efter 28 år på sporten ville jag testa nåt nytt. Arbetsbytet var inspirerande och breddade mina erfarenheter. Jag skrev till och med om en konstutställning och det gick fint. Folk har nog större potential än de tror.

Några tidningar har infört specialtjänster för äldre journalister. Efter 18 år som nyhetschef på Upsala Nya Tidning blev Tiia Derblom-Anderson, 55 år, senior reporter.

— Jag gillade att vara nyhetschef men tyckte att jag hade fått allt svårare att entusiasmera medarbetarna.

I början av sin karriär arbetade Tiia Derblom-Anderson 13 år som reporter. Efter åren som nyhetschef var det otänkbart för henne att bli vanlig reporter igen.

— Jag kunde inte tänka mig att skubba runt på stan igen, jag är för gammal. Jag var snabb som reporter, så snabb kan jag aldrig mera bli och just snabbheten ser jag som ett adelsmärke för en reporter.

— Det handlade också om prestige, vilket hade gjort det svårt att kliva av efter många år som chef och återgå till att vara reporter.

Lösningen blev att UNT vid årsskiftet på prov inrättade en senior reporter-tjänst med stor frihet i jobbet, gott om tid för research och liknande.

— Som före detta chef har jag höga krav på mig själv och jag kände stor vånda inför att börja skriva igen. Men det har gått bra och jobbet som senior reporter är väldigt roligt.

Johan Wessman, personalredaktör på Sydsvenska Dagbladet, tycker att ålderns betydelse inte ska överdrivas.

—Det finns 55-åriga reportrar som är väldiga tillgångar. Det viktiga är rätt mix av folk, det gäller såväl ålder som kön och erfarenheter.

STAFFAN WOLTERS