Gå direkt till textinnehållet

Novak öppnar för kvalitetskrav för presstöd

Medieutredningens första delbetänkande, som är en behovsanalys för mediebranschen ur ett medborgarperspektiv, överlämnades till kulturminister Alice Bah Kuhnke på torsdagen. Utredaren Anette Novak öppnar för att journalistisk kvalitet och respekt för demokratiska idéer kan bli kriterier för ett moderniserat presstöd.

Medieutredningens delbetänkande Medieborgarna & medierna kan å ena sidan beskrivas som en skiss på en gravsten över den svenska journalistiken. Utredarna bedömer att nedmonteringen av papperstidningarna inleds inom fem till tio år, och i ett scenario lägger Aftonbladet ned print redan 2017, och Expressen 2023. I tre av fyra uppmålade framtidsscenarier som är hämtade från en nederländsk studie går den traditionella journalistiken kvävningsdöden till mötes

Å andra sidan finns i studien frön till förslag på hur staten skulle kunna stötta mediebranschen att mäkta med den enorma omställningen som just nu pågår. Ett förändrat plattformsoberoende mediestöd i stället för dagens presstöd, med kvalitet som stödkriterium och en demokratibestämmelse kommer att finnas med i den fortsatta utredningen, som ska lämna slutbetänkandet med förslag till åtgärder i april 2016.

Medieutredaren Anette Novak öppnar nu för en branschutsedd nämnd med ”både rutinerade och erkända branschföreträdare, liksom allmänheten, representerade”, med kontroll över det framtida presstödet. Nämndens uppgift skulle vara att bedöma den journalistiska kvaliteten i produkter från medieföretag som ansöker om presstöd. Idén är hämtad från kulturtidskriftstödet och det filmpolitiska produktionsstödet, där ett kvalitetskriterium finns formulerat.

Medieutredningen öppnar också för en demokratibestämmelse i ett nytt mediestöd: ”en bestämmelse om respekt för demokratiska idéer som en grundläggande förutsättning” för att få del av ett statligt stöd.

Frågan utreddes av den havererade Presstödskommittén 2013, där majoriteten ansåg att en sådan bestämmelse inte borde införas eftersom det skulle kunna vara ett avsteg från syftet i tryckfrihetsförordningen. Presstödskommitténs ordförande Hans-Gunnar Axberger som reserverade sig mot sitt eget betänkande menade dock att lagstiftaren redan klargjort att grundlagen medger att tidningar behandlas olika från presstödssynpunkt. Detta har föranlett Medieutredningen att väcka frågan igen. Måltavlan för ett demokratikrav är bland annat nationalistiska tidningar som i dag får presstöd.

I slutet av Medieutredningens delbetänkande tillåter sig Anette Novak att lansera en rad balanspunkter som inbjudan till aktiv diskussion inför slutbetänkandet i april.

Hon har under utredningen identifierat elva balanspunkter i medielandskapet, där staten skulle kunna ge sig in för att skapa en bättre balans. Frågan är om staten ska agera.

Bland punkterna finns bland annat obalansen mellan granskare och granskade, där utredaren ifrågasätter den offentliga sektorns förstärkning av sina kommunikationsavdelningar. Anette Novak menar också att det råder en obalans mellan information och desinformation, där de traditionella medierna står för informationen och odemokratiska krafter står för desinformationen. Hon tycker att det brådskar att ta fram en ”synlig validering av verifierat, kvalitativt innehåll”.

Fler avsnitt
Fler videos