Gå direkt till textinnehållet

Offerbild av Afrika i svenska medier

När svenska medier skriver om bistånd illustreras det oftast med bilder av svältande barn, svenska skolklasser eller vita biståndsarbetare. Det visar en omfattande studie som presenterades i Almedalen på fredagen. Kvällspressen är bäst på att publicera bilder från biståndsprojekt i Afrika.

Retriever har analyserat nära 1 400 tidningsartiklar om svenskt bistånd i Afrika på uppdrag av biståndsorganisationen We Effect.

Studien visar bland annat att offerbilder, det vill säga bilder på svältande barn eller människor på flykt är de mest använda i artiklar om bistånd och står för en tredjedel av alla bilder.

Det näst vanligaste är att artiklar om bistånd illustreras med bilder från Sverige på bland annat vita biståndsarbetare och personer bakom insamlingsprojekt, såsom skolelever eller Rotaryföreningar.

Bara tre procent av alla bilder fokuserar på biståndets resultat och människor som gynnas av biståndet. Kvällspressen är ett undantag och står för hela 40 procent av de bilder som lyfter fram långsiktiga biståndsresultat och de som nås av biståndet.

Endast 13 procent av bilderna föreställer människor i Afrika som aktiva, där de styr sina egna liv.

I den efterföljande debatten i Almedalen pekade flera i panelen på att ett problem för biståndsorganisationerna är att när man vill samla in pengar blir det nödvändigt att fokusera just på fattigdomen och problemen, snarare än att redovisa lyckade biståndsprojekt.

– Det är högst oroande att resultaten av biståndet inte når svenska tidningsläsare. Här måste både vi biståndsorganisationer och svenska medier bli bättre. Katastrofer och flyktingläger är en verklighet som vi inte ska bortse från, men det är viktigt att även andra bilder kommer fram som visar att det är långsiktigt arbete som krävs för att minska fattigdomen, sade Anneli Rogeman, VD för We Effect, före detta Kooperation Utan Gränser.

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson som deltog i debatten i Almedalen menade att det finns en risk i att rapporteringen från Afrika blir missvisande och jämförde med hur utländska medier rapporterade om Husbykravallerna.

– När vi utsätts för kravalljournalistik som vid kravallerna i Husby blir vi påminda om vår egen bevakning. Vi bidrar med de förenklade bilderna. Många redaktioner har mindre resurser och blir då offer för de gamla kunskaperna, sade Thomas Mattsson.

Helena Giertta
Johannes Nesser

 

Fotnot 2014: Den undersökning som presenterades i Almedalen 2014 visade att mediebilden ändrats och att den vanligaste bilden i dag är en biståndsarbetare. Läs den senaste aritkeln här.

Fler avsnitt
Fler videos