Så blir mediepolitiken fyra år framåt

Journalisten har frågat de nio partier som enligt opinionsmätningarna skulle kunna komma in i riksdagen vilken mediepolitik de vill bedriva under nästa mandatperiod.  

Svaren från partiernas kanslier visar bland annat att det kommer att finnas en stor riksdagsmajoritet som vill skrota det nuvarande licenssystemet för finansiering av pub­lic service. Bara MP och V vill behålla TV-licenssystemet i sin nuvarande form. Fi, C och KD vill att avgiften ska betalas via skattsedeln och SD lutar åt samma lösning. S vill antingen se en obligatorisk hushållsavgift eller ett individbaserat system. FP och M vill att en utredning ska tillsättas.

Alla nio partierna i enkäten vill att momssatsen för digitala medier ska sänkas till samma nivå som för papperstidningar. Momsfrågan avgörs dock inte av riksdagen utan på EU-nivå.

KD är det enda av de tillfrågade partierna som inte vill att meddelarskyddet ska utökas till att omfatta privatanställda i offentligt finansierad verksamhet.

Presstödskommittén föreslog förra året ett omställningsstöd om totalt 35 miljoner kronor per år för utveckling av elektroniska publiceringstjänster till tidningar som redan får driftstöd. Flera av partierna stödjer det förslaget, men några vill utreda förslaget vidare.

Inget av riksdagspartierna vill se ett statligt medieråd med sanktionsmöjligheter. Fi vill däremot inrätta en myndighet som kan sanktionera publicister som inte uppfyller till exempel Europarådets jämställdhetsmål. 

Läs nedan fyra politiker som berättar om partiernas mediepolitik.

Läs hela matrisen med partiernas svar i Journalisten #10.

 

Lotten Sunna, Fi: ”Vi måste stoppa det genusbaserade medievåldet”

Feministiskt initiativ står för det mest kontroversiella förslaget i Journalistens partimatris inför riksdagsvalet, införandet av ett ”observatorium” som granskar medier och kan bötfälla publicister vid grova överträdelser av jämställdhetsmål.

Lotten Sunna är en av grundarna till Feministiskt initiativ och står på plats tio på partiets valsedel till riksdagen. Hon har länge varit verksam som journalist och är nu VD och verksamhetschef på ett behandlingshem.

– Den viktigaste mediepolitiska frågan för mig är att vi gör någonting åt det genusbaserade mediala våldet. I medierna och framför allt runt omkring medierna i till exempel kommentarsfälten finns ett stort och växande kvinnohat. Det är hot och hat som är kvinnofientligt och som strider mot Europarådets skarpa skrivningar och EUs direktiv om att länderna ska arbeta för att motverka könsdiskriminering och genusbaserat våld, säger Lotten Sunna.

– Den lagstiftning vi har är bra för enskilda personer när det gäller bland annat förtal. Vår egen talesperson Gudrun Schyman stämde ju Expressen och vann för ”Man ska bli kåt”-löpet 2003. Men det finns ingen möjlighet att komma åt våldet som flödar i medier och i kommentarsfälten. Därför vill vi att man tittar på den argentinska modellen med ett ”observatorium” som framför allt granskar medierna.

Den argentinska modellen innebär också sanktionsmöjligheter med skadestånd för publicister som inte uppnår de mål som observatoriet satt upp, vill ni ha ett sådant system också?
– Tveksamt, kanske någon form av avgift liknande de som PON och granskningsnämnden har vid grova överträdelser, men den viktigaste uppgiften är just att granska och komma med utlåtanden. Vi vill titta på modellen och se hur den skulle kunna anpassas till Sverige.

Vilka andra mediepolitiska frågor tycker du är viktiga att driva?
– Utöver att momssatsen för digitala medier borde sänkas till samma nivå som pappersmedier samt att finansieringen av public service borde säkras, så tycker vi att omställningsstödet är viktigt för branschen och för journalistiken. Det är nog den viktigaste mediepolitiska frågan för mig, efter att komma tillrätta med det mediala våldet. Utvecklingen går snabbt nu och det har inte hänt mycket mediepolitiskt under den senaste mandatperioden. Förslaget om ett omställningsstöd som presstödskommittén lämnade förra året är bra, men 35 miljoner kronor per år är för lite pengar.

Hur stort borde omställningsstödet vara?
– Det kan jag inte svara på, vi arbetar ideellt och har inte samma resurser som andra partier att låta göra sådana uträkningar. Allt jag kan säga är att 35 miljoner kronor låter väldigt lite.

Hur ser du på mediebranschens framtid?
– Vi ser väl alla att digitaliseringen har påverkat hela branschen. Papperstidningarna går mot fördjupning och tydligare profilering, samtidigt som inkomsterna minskar och det kommer många sparpaket. För några år sedan var det bara ett fåtal medieföretag som agerade för att klara omställningen, men nu tycker jag att man ser att alla är på bollen. Det är nu det behövs ett rejält omställningsstöd.

 

Förtydligande: Skälet till att vi i ingressen använder ordet böter i stället för avgift som Lotten Sunna säger, beror på att det handlar om pengar som betalas som ett slags straff för en överträdelse. På samma sätt kallas till exempel den särskilda avgift som Granskningsnämnden kan ålägga fällda företag att betala oftast för ”böter” även om den juridiska termen är just ”avgift”, äver felparkeringsavgift kallas i allmänhet böter.

 

Cecilia Brinck (M): ”Public service ska in i statsbudgeten”

Journalisten och riksdagsledamoten Cecilia Brinck (M) ser helst att radio- och TV-avgiften slopas.

– Avgiftsystemet för public service har spelat ut sin roll. Man kan tänka sig en avgift på skattsedeln, men jag förordar en rak skattefinansiering på samma sätt som för de statliga museerna.

– Den kanske viktigaste allmänna frågan för mediebranschen är yttrandefriheten, eftersom vi nu ser att det finns partier och politiker som vill inskränka den. Det är ingen konst att skydda yttrandefriheten för dem vars åsikter vi delar, utmaningen ligger i att respektera yttrandefriheten för personer med gräsliga åsikter. Där har vi i Moderaterna alltid varit oerhört tydliga – yttrandefriheten omfattar alla.

Hon är trots de omfattande sparpaketen i mediebranschen i grunden hoppfull.

– Jag ser massor av kvalitetsjournalistik, både i de traditionella medierna och i bloggar. Finansieringsproblemen är förstås oroande. Jag sitter i Lund just nu och har följt rapporteringen om nedskärningarna på Sydsvenskan och HD. Att tro att det inte kommer att märkas för läsarna att 80 journalister försvinner, det är bara dumt.

 

Heléne Petersson (S): ”Meddelarfrihet främst för välfärdsbolag”

Heléne Petersson som bland annat suttit i yttrandefrihetskommittén för socialdemokraterna tycker inte att man behöver lagstifta om meddelarfrihet för andra kommunala verksamheter än vård, skola och omsorg.

– Vi är beredda att lagstifta krav på meddelarskydd inom vård, skola och omsorg. Det rör människor som kommun och region har ett ansvar för. Ska andra än offentliga anordnare få utföra välfärdstjänster är det viktigt att personalen ska kunna känna en trygghet att kunna anmäla missförhållanden och andra oegentligheter hos arbetsgivaren, till skydd för brukarna och de anställda. Övrig kommunal verksamhet som till exempel vägentreprenader, markarbeten etcetera kan vara både svårare och känns inte så angeläget.

Hur ser du på de nedskärningarna som sker runt om i mediehusen i dag?
– Regeringen borde ha tagit tag i de förslag som presstödsutredningens överlämnade. Det hade inte löst hela situationen men det hade kunnat vara till viss hjälp.  HG

 

Kurdo Baksi (MP): ”Stoppa stödet till Nationell Idag”

Journalisten Kurdo Baksi som kandiderar till riksdagen för Miljöpartiet vill stoppa presstödet till Nationell Idag och Nya Tider.

– Jag är stolt över att vara med i ett parti som vill stoppa stödet till antidemokratiska tidningar. Jag stödjer partilinjen helt, säger Kurdo Baksi.

Presstödskommittén kom fram till att en prövning av det redaktionella innehållet för att få presstöd skulle vara ett avsteg från principerna i tryckfrihetsförordningen.

Hur ser du på det?
– När man har granskat Nationell Idag och Nya Tider så har det visat sig att cirka 70 procent utgör attacker på demokratiska värden och på de mänskliga rättigheterna. En tidning som innehåller mer än 60 procent sådant material ska inte få stöd av staten. Det finns många kloka journalister som man kan ta hjälp av för att göra prövningen.

Varför vill MP behålla radio- och TV-avgiften?
– Nuvarande systemet är bra, det finns inget annat som är bättre. De som vill att public service ska betalas med skatt för att säkra finansieringen har räknat fel. Det är fler och fler som betalar TV-licens, vilket bland annat beror på att folkmängden ökar.