Säpo ser ökad risk för nya hot

Under många år har svenska islamistiska våldsbejakande grupperingar haft fokus på utlandet, framför allt genom rekrytering till och finansiering av terrorgrupper i Irak och Syrien. Enskilda islamistiska extremister har riktat hot och gjort attentatsförsök, men mycket litet tyder på att det har varit kopplat till kända terrorgrupper.

En rad händelser de senaste åren har dock påverkat hotbilden mot svenska medier från islamistiska våldsbejakande grupper, anser Säkerhetspolisen. Publiceringarna av illustrationer från Charlie Hebdo och uppmärksamheten kring terrordådet i Paris ökar hotbilden ytterligare.

I december 2010 reste tre personer från Stockholm till Köpenhamn i syfte att mörda journalister på Jyllands-Posten. De hade buntband och automatpistoler när de greps av dansk polis. En fjärde svensk greps senare av svensk polis och lämnades ut till Danmark. Alla fyra dömdes till tolv års fängelse. Det var genom Säpos och danska säkerhetspolisen PETs övervakning som attacken kunde avvärjas.

Annons

– Det är en väldigt konkret händelse som visade att det i Sverige finns islamistiska extremister som är beredda att mörda journalister. Det har också riktats dödshot mot flera publicister för att man publicerat Lars Vilks bilder, säger Fredrik Milder, pressekreterare på Säpo.

– Vi har ingen information om att personerna som planerade attacken på Jyllands-Posten hade koppling till någon terroristgrupp.

Händelseutvecklingen i Syrien påverkar dessutom Säpos bedömning av hotbilder i Sverige. Minst 75 svenskar har rest från Sverige till Syrien och anslutit sig till al-Qaidainspirerade grupper enligt Säpo. Vissa har återvänt till Sverige, och Säpo anser att dessa återvändare är ett ”potentiellt allvarligt attentatshot i Sverige”. Säpos bedömning var i december att ”de flesta” återvändare inte kommer att planera attentat i Sverige. En av attentatsmännen i Paris hade fått stridsutbildning av al Qaida i Jemen.

Säpo anser dock att svenska medier har god kunskap om hotbilder.

– Enligt min uppfattning uppvisar svenska medier god uppfattning om potentiella hot och har ett bra säkerhetstänkande. När man gör publiceringar som vi sett nu kan det innebära en höjd risk och därför är det bra att höja säkerheten, säger Fredrik Milder.

Charlotta Friborg, nytillträdd chefredaktör och VD på Upsala Nya Tidning, har erfarenhet av hot bland annat efter sin tid som utgivare på på Östgöta Corre­spondenten.

– Hoten har blivit fler mot me­diehusen under de senaste åren, men tack och lov är ändå utfört våld mycket ovanligt. I dag behöver alla mediehus ha säkerhetsfrågor som en stående punkt på ledningsgruppsmöten och som en självklar del av arbetsmiljöarbetet. Det handlar inte om att vi ska bygga in oss i befästa fort, utan om att se till att det finns ett bra skalskydd och genomtänkta säkerhetsrutiner som också följs. Viktigt är också att ha upparbetade kanaler till polismyndigheten för att få skydd och stöd i akuta situationer men också hjälp att göra riskbedömningar, säger Charlotta Friborg.

En tidning som valt att avstå pub­licering av bilder från Charlie Hebdo av säkerhetsskäl är danska Jyllands-Posten. I en intervju med tidningen säger JPs chefredaktör Jørn Mikkelsen att tidningen befinner sig i en särskild situation efter publiceringen av Muhammedkarikatyrerna 2005.

– Sanningen är att det skulle vara helt oansvarigt för oss att trycka gamla eller nya profetteckningar just nu. Det är bara att erkänna. Jyllands-Posten har ett ansvar för den egna verksamheten och för sina medarbetare, men tyvärr också ett bredare ansvar. Yttrandefriheten är hotad som aldrig förr. Det märker alla, särskilt vi på JP, säger Jørn Mikkelsen till tidningen.

Många svenska medier har valt att publicera bilder från Charlie Hebdo, inte minst förstasidan på det första numret som kom ut efter terrorattacken mot tidningen. De som valt att avstå och som Journalisten pratat med anger endast publicistiska skäl som orsak.

Kalle Sandhammar, utgivare på Norrländska Socialdemokraten, valde att avstå från att publicera satirbilder.

–För mig har det funnits tre skäl till att publicera, säger han. För det första nyhetsmässiga skäl, för att få läsarna att förstå vad som har provocerat. Där tycker jag att det har räckt med att beskriva bilderna i text. För det andra för att värna det fria ordet. Där tycker jag inte att bilderna tillför något. Vi har kraftfullt fördömt angreppet. I vårt spridningsområde finns muslimer som anser att bilderna är kränkande. Att värna det fria ordet genom att kränka är inte logiskt. För det tredje för att sympatisera med Charlie Hebdo. Det kan man göra utan att publicera bilderna.

– Det var egentligen inget dramatiskt beslut. Hade vi haft en kulturdebatt om Charlie Hebdo hade det varit naturligt att publicera bilder i anslutning till den, men detta är en del av vår utrikesbevakning som är ett extramaterial till vår lokala bevakning, säger Kalle Sandhammar.

Har säkerheten för medarbetarna funnits med i beslutet?
– Det finns i bakhuvudet förstås men det har inte varit avgörande för beslutet. Det var ett rent publicistiskt beslut. Låter man säkerhetsfrågan avgöra har terroristerna vunnit.

Anna Lindberg, nytillträdd chefredaktör och VD på Östgöta Correspondenten, valde också att avstå publicering.

– Corren är ingen satirtidning. Det är självklart att den sortens tidningar måste finnas och vi står upp för yttrandefriheten, öppenheten och tryckfriheten naturligtvis. Men satir är inte Correns pub­licistiska linje. Provokation är inte vårt huvuduppdrag, säger Anna Lindberg.