SJF-anslutna får rådet att lämna facket
Journalistklubbens ordförande på Sveriges Radio råder medlemmar att gå ur facket om de vill ha en större möjlighet att få jobba kvar på företaget. Orsaken är Unionen-avtalet som gör det möjligt för SR att stapla visstidsanställningar på varandra i upp till tio år.
Det är tre år sedan Unionen tecknade ett avtal med public service-bolagen som på flera sätt skiljer sig från SJF-avtalet, vilket också tidigare kritiserats hårt av Journalistförbundet. Inte minst hur de med Unionen-avtal kan stapla visstidsanställningar på varandra i upp till tio år. För en medlem i Journalistförbundet begränsas de tillfälliga anställningarna något, till maximalt sju år.
Nu berättar journalistklubbens ordförande vid SR, Ulrika Hyllert, att hon inte ser någon annan möjlighet än att råda visstidsanställda som frågar vad som gäller att antingen gå ur Journalistförbundet eller förbli icke-anslutna.
– Som klubbordförande vill jag gärna prata med de programanställda, och jag är en av dem som säger att om du gärna vill jobba på SR så har du större möjligheter om du är oorganiserad. Jag informerar om hur man går ur facket och hur lång tid det tar, och att man är välkommen att ställa frågor även om man inte är medlem. Det andra alternativet är helt enkelt sämre, säger Ulrika Hyllert.
Exakt hur många medlemmar Journalistförbundet tappat på Sveriges Radio på grund av den rådande situationen är svårt att säga.
Oftast märks det genom att nyanställda väljer att inte gå med i facket.
– Jag skulle säga ett vi har ett 100-tal programanställda som inte är medlemmar i dag, så såg det inte ut för några år sedan. Då var nästan alla medlemmar, säger Ulrika Hyllert.
Att Journalistförbundets ledning valt en hårdare linje än Unionen i frågan beror enligt ordförande Jonas Nordling på att de vill motverka ”missbruk av visstider”.
– Det enda sättet att komma tillrätta med det här är att få bort avtalskonkurrensen, men det är tyvärr en omöjlig väg att gå så länge man har med Unionen att göra. Jag vet att jag låter hård nu men det är fortfarande en gåta för mig hur de resonerar. Det här skadar hela fackföreningsrörelsen, säger Jonas Nordling.
Journalistförbundet hoppas dock på en ljusning i frågan vid nästa avtalsrörelse som är ett drygt halvår bort.
– Vi kommer att attackera den här saken då igen. Vi måste lösa detta och kan inte tillåta avtalsshopping på det här sättet, säger Nordling.
Unionens medlemmar har framfört krav om att de hellre vill ha längre sammanhängande visstidsanställningar än flera korta, menar förhandlingschefen Niklas Hjert.
– Vi håller med Journalistförbundet om att tillsvidareanställningar är den bästa lösningen, men när det gäller visstidsanställningar vill medlemmarna hellre ha långa sammanhängande visstidsanställningar än några få korta och därefter tvingas lämna. För att öka den fackliga styrkan har vi också vid flera tillfällen föreslagit Journalistförbundet att vi ska samförhandla. Det tror vi är bästa vägen för att förbättra avtalet, säger förhandlingschefen.
Journalisten har även varit i kontakt med en välkänd SR-profil i 30-årsåldern som arbetat i fyra år på företaget. Hen vill vara anonym.
– Jag har haft olika typer av programanställningar staplade på varandra i en mängd olika kortare kontrakt. Redan när jag började så var det uttalat vid mitt första möte att det bara är två år i taget som gäller.
Profilen ville gå med i Journalistförbundet när hen fick sitt första journalistjobb. Men när hen fick höra att kolleger som varit medlemmar inte fått mer än två års anställningar bestämde hen sig för att skrota de planerna.
– Man blir lite apatisk till det där till slut. Man kan säga att SR utmanar Las-reglerna till bristningsgränsen på olika sätt.
Vad vill du säga till SR-ledningen som väljer den här linjen?
– Det jag aldrig har förstått, när man ställer frågan, är att ledningen menar att verksamheten är ”beroende av årsbeställningar”. De vet inte om det jobb du gör är kvar nästa år säger de. Samtidigt klarar en rad andra företag av att anställa folk och sen när det inte finns nog med jobb längre så får folk gå på grund av arbetsbrist, säger hen.
När Journalisten hör av sig till SR-chefen Cilla Benkö med frågor kring företagets syn på visstidsanställningar skickar hon oss till personalchefen Carolina Wikström. Hon skickar oss i sin tur vidare till förhandlingschefen Silvija Tolomanoska som menar att det här är ett ”litet problem”.
Endast 20 procent av de SR-anställda har någon form av visstidsanställning enligt henne.
–Programanställningen är inte något som SR eller SVT har hittat på. Den har man skapat tillsammans med fackförbunden för att svara på sändningstillståndets krav. Av de cirka 20 procent som är visstidsanställda handlar det för det mesta om ersättare för de som är frånvarande, till exempel sjukskrivna eller föräldralediga. Av dem är cirka 8-10 procent programanställda och ska berika programverksamheten, säger hon.
Nu pratar jag om alla de som jobbat i flera år utan att få ett fast jobb. Hur länge ska ni fortsätta med det här?
– Min personliga uppfattning är att det inte förekommer otillbörlig stapling av tillfälliga anställningar vid SR. Däremot tillämpar vi programanställningen. Enligt Unionens avtal innebär det arbete under fyra år, utan företrädesrätt. Jag har full förståelse att man som ung önskar få en tillsvidareanställning, men samtidigt är det här en anställningsform som på inget sätt strider mot någon lag. Många programanställda blir också tillsvidareanställda vid SR, säger Tolomanoska.
Vad vill du säga till vår källa som arbetat i fyra år utan att få fast jobb?
– Jag hoppas att de två, tre eller fyra år som hen arbetat vid SR är en god kompetensutveckling och att det är inget som säger att man inte blir tillsvidareanställd till slut.
