Gå direkt till textinnehållet

SJF skräder inte orden: Riv upp EUs datadirektiv

Förslaget till ny datalag skulle reda ut begreppen om hur offentlighetsprincipen ska tillämpas i IT-miljö.Men sommarens remissrunda pekar på tillkortakommanden och risker för den svenska öppenheten i förslaget. Journalistförbundet föreslår helt frankt att regeringen ser till att själva grunden för förslaget — EUs datadirektiv — rivs upp.

Förslaget till ny datalag skulle reda ut begreppen om hur offentlighetsprincipen ska tillämpas i IT-miljö.

Men sommarens remissrunda pekar på tillkortakommanden och risker för den svenska öppenheten i förslaget. Journalistförbundet föreslår helt frankt att regeringen ser till att själva grunden för förslaget — EUs datadirektiv — rivs upp.

Förslaget till ny datalag presenterades i början av april (datalagskommitténs betänkande SOU 1997:39). Huvudmålen var att anpassa svensk lagstiftning till EUs datadirektiv — som kräver ett starkt skydd för uppgifter om enskilda personer — samt att anpassa den svenska offentlighetsprincipen till modern informationsteknik. Lagen ska träda i kraft 1999.

Förslaget innebär att hantering av personuppgifter i dator regleras hårt. Bland annat får de bara samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. De får heller inte sparas längre tid eller användas för andra syften än de ursprungliga. Journalistiska, litterära och konstnärliga ändamål undantas dock från huvuddelen av bestämmelserna.

Allmän uppgift

Lagförslaget innebär en utvidgning av offentlighetsprincipen till IT-miljö. Samtidigt blir det centrala begreppet i offentlighetsprincipen allmän “uppgift”. Det gamla begreppet allmän handling finns kvar i betydelsen förvaringsplats för uppgifter.

Myndigheterna får utökade skyldigheter att söka och sammanställa uppgifter i exempelvis databaser, så länge det kan utföras “utan nämnvärda kostnader”.

Remisstiden för förslaget gick ut i mitten av juli. Alldeles för kort tid att penetrera betänkandets 900 sidor menar flera instanser, bland andra Socialstyrelsen, Industriförbundet och JO.

Förslaget rör sig mest om en översättning av EU-direktivet och kräver precisering, tycker JO och får medhåll från andra som Kommunförbundet, Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Riksskatteverket, Statskontoret och Finansinspektionen.

SJF, Tidningsutgivarna och Publicistklubben skrev redan i juni en gemensam inlaga till riksdag och regering där man uttryckte oro för ingrepp i TF och YGL och för anpassning av svensk yttrandefrihet och offentlighetsprincip till EU-nivå.

Föråldrad tekniksituation

I sitt remissvar understryker SJF den inbyggda motsättningen i lagförslaget mellan kravet på kontroll av personuppgifter i datorer och yttrandefriheten.

“Själva tanken att det går att reglera vilka personuppgifter som ska få finnas i datorer bygger på en tekniksituation som för länge sedan passerats”, skriver man och förespråkar en “missbruksmodell” som alternativ till ramlagstiftning enligt EU-direktivet.

Missbruksmodellen

Regeringen måste verka för att direktivet undanröjs “så att en rimlig persondatalag som endast kriminaliserar uppenbart missbruk kan införas” skriver SJF.

“Missbruksmodellen” diskuteras redan i utredningen och förordas av en mängd remissinstanser, bland andra TU, TCO, Kommunförbundet, Landstingsförbundet, SAF, Patent- och Registreringsverket och Grävande journalister.

SJF riktar också principiell kritik mot särbehandlingen av journalister och andra yrkesgrupper: “Yttrande- och tryckfrihet ska i vid mening vara medborgerliga rättigheter som tillkommer envar oavsett om man har till syfte att publicera sig eller inte.” Särbehandlingen kritiseras också av instanser som Grävande journalister, Författarförbundet och TCO.

SJF pekar på risker för misstolkning och oavsiktliga inskränkningar i offentlighetsprincipen om begreppet “uppgifter” ersätter begreppet “handlingar” och föreslår istället att begreppen används parallellt i lagtexten.

Vill se handfast anvisning

Begränsningarna i myndigheters skyldigheter att söka och sammanställa uppgifter (“betydande hinder” och “nämnvärda kostnader”) är både för snävt satta och för diffusa, menar SJF som vill se mer handfasta anvisningar för att lagen ska bli praktiskt användbar.

Lagförslagets balansgång mellan datadirektivets stränga integritetsskydd och den svenska offentlighetsprincipen möjliggörs av ett kryphål i direktivets ingresstext.

Frågan är dock om EG-domstolen kommer att godta den svenska tolkningen när den nya lagstiftningen börjat gälla. Flera tunga juridiska instanser, bland andra kammarrätten i Stockholm, ifrågasätter om lagförslaget klarar en prövning i EG-domstolen, en risk som två experter i utredningen -– universitetslektor Jan Evers och professor Rolf Nygren — redan pekat på. JO är också tveksam till om kommitténs förslag blir helt accepterat ur EG-rättsligt perspektiv.

Kommunförbundet, Landstingsförbundet, PRV och Socialstyrelsen är negativa till att skyldigheten att lämna ut allmänna uppgifter utvidgas till datamedier. Näringslivsrepresentanter som SAF, Köpmannaförbundet och Svenska Bankföreningen anser att förslaget medför alltför stora ekonomiska konsekvenser.

Läs SJFs remissvar på förbundets hemsida

Fler avsnitt
Fler videos