Stampens VD: ”Vi ligger efter konkurrenterna digitalt”

Journalisten har många gånger rapporterat om Stampens ekonomiska kris. På onsdagskvällen sände Uppdrag granskning ett inslag som handlade om hur lokaljournalistiken påverkats av att Stampen förköpt sig och tvingats till stora nedskärningar och avyttringar.

Stampens VD Martin Alsander trycker på att det handlar om en historisk bild av koncernen. Sedan han tillträdde som VD för ett år sedan har det operativa resultatet förbättrats med 100 miljoner kronor, bankskulden har halverats och koncernen genererade ett operativt kassaflöde på 220 miljoner kronor 2014. Många förändringar har genomförts.

Men de avyttringar som Stampen gjort det senaste året för att minska bankskulden har inte varit lönsamma sett till vad det kostat att köpa dem.

Annons

– Nej, de har inte varit lönsamma. Jag vet inte om vi hade fått bättre betalt om vi sålt dem senare. Men vi gjorde detta för att Stampen haft för stor skuldsättning, säger Martin Alsander till Journalisten.

– Med facit i hand kan man se att det har skett historiska misstag. Det har gjorts många förvärv under kort tid och vid en ny strategisk bedömning som vi gjort har det varit nödvändigt att avyttra en del av de förvärv som gjorts.

Det låter som att du menar att Stampen faktiskt har förköpt sig?
– Det vet jag inte om jag vill säga. Det handlar egentligen om två förvärvsfaser, dels när Stampen köpte Centertidningarna och andra tidningar i samma veva, dels när Stampen förvärvade bolag för satsning på nyare medier. Förvärv gör man för att kunna integrera företag och skapa synergieffekter. Och där kan jag se att Stampen inte har lyckats uppnå sådana synergieffekter när det gäller den andra fasen, som gäller satsningen på nya medier. Man har inte haft fokus eller kapacitet att klara den integrationen eftersom man har varit sysselsatt med nya förvärv, säger Martin Alsander.

I Uppdrag granskning visar reportrarna att det finns en utbredd uppfattning att Stampens dåliga affärer har orsakat sparpaket på redaktionerna, vilket lett till sämre tidningar, något som läsarna har märkt.

Håller du med om den bilden?
– Frågan hur affärerna har påverkat verksamheten är intressant, men det är viktigt att säga att de nedskärningar som har gjorts nog hade behövts göras ändå. Vi har drabbats av digitaliseringens tornado precis som alla andra medieföretag som också har genomfört stora besparingar, bland annat på grund av intäktsbortfallet på annonssidan. Däremot har affärerna påverkat oss på så sätt att vi har tvingats ha fokus på ekonomin i stället för på utvecklingen. Vi har tappat några år och ligger efter våra konkurrenter när det gäller digitala intäkter. Det måste vi jobba hårdare med nu, säger Martin Alsander.

Du anser att sparpaketen inte har blivit större på grund av Stampens dåliga affärer?
– Besparingarna har varit möjliga att göra utan att försämra journalistiken eftersom teknikutvecklingen har gjort det journalistiska arbetet effektivare. Kvantitativt har vi aldrig kunnat erbjuda läsarna så mycket journalistik som nu, i flera olika kanaler.

Men det är väl samma nyheter fast i olika kanaler ni erbjuder läsarna, inte mer lokal journalistik?
– Det är olika sorters nyheter som erbjuda i de olika kanalerna, lite snabbare nyheter i mobilen och lite mer analys och reportage i papperstidningarna.

Tidningsläsarna som betalar för produkten har väl inte fått fler lokala nyheter?
– Vi har inte gjort någon sådan mätning så det kan jag inte svara på. Jag vet ju att det förekommer att läsare upplever att tidningarna är tunnare, men det beror ju på att mängden annonser har minskat.

Så du anser inte att tidningarna har försämrats när det gäller lokal bevakning på grund av besparingarna?
– Att räkna huvuden säger ingenting om kvaliteten på tidningarna. Jag vet att den upplevelsen finns, men då måste man också se sanningen i vitögat. Dagstidningsbranschen genomgår en enorm omvälvning. Medievanorna förändras och vi måste hitta nya intäktsmodeller för journalistiken. Vi måste göra mer och vi måste bli bättre, och det är en jätteprocess för varje medieföretag – och där ligger vi som sagt var efter konkurrenterna något eller två år.

När dagstidningskrisen kom till USA så berodde den till stor del på att medieägare förköpte sig på tidningar som de sedan försökte pressa pengar ur för att betala av på skulderna. Det ledde till enorma sparpaket som försämrade tidningarna vilket ledde till lägre vinster.

Är det ett liknande scenario som har drabbat Stampen?
– Jag vet inte tillräckligt om den amerikanska dagspressbranschen för att kunna göra jämförelsen, men jag vet att det har varit väldigt många tidningar som har ansökt om konkursskydd under företagsrekonstruktioner, så kallad chapter 11. Allt hänger ju på hur finansiellt stark mediekoncernen är. Sitter man på en gigantisk summa pengar kan man tillåta verksamheten att gå med förlust och bara fortsätta att pumpa in pengar i verksamheten, på lång sikt kommer de pengarna att ta slut. Det är viktigt att skapa sig en sund verksamhet. Om man inte har starka finanser måste man få verksamheten lönsam snabbare.

Till sist – din företrädare Tomas Brunegård har fått mångmiljonbonusar trots att Stampens ekonomi gått dåligt. Vad har du att säga om det?
– Jag har varit på den här posten i ett år och har svårt att recensera händelser längre tillbaka i tiden. Det är alltid tråkigt när bonusar betalas ut på saker som inte har varit värdeskapande. Det är väl vad jag kan säga om det.