”Strix byter personal som man byter sockor”

Att det råder otrygghet för dem som jobbar på produktionsbolag är inget nytt. I förra veckan presenterades en rapport gjord av journalisten och författaren Kent Werne, för Journalistförbundet, som också kunde visa det i siffror.

• Ungefär 80 procent av de som jobbar för produktionsbolag som gör TV har tillfälliga anställningar. På contentbyråerna råder det motsatta. 80 procent har fast anställning och 20 procent har tillfälliga anställningar.
• De 20 största produktionsbolagen inom TV har i snitt 1 400 årsanställda per år. Produktionsbolag inom radio har 75 årsanställda och contentbyråerna 996.
• Få av bolagen har kollektivavtal. Av de 50 största produktionsbolagen och contentbyråerna är det endast 14 som har kollektivavtal med Journalistförbundet. Fyra av de tio största som producerar radio till framför allt Sveriges Radio har kollektivavtal och åtta av 20 contentbyråer.

– Det är tuffa villkor för dem som jobbar på produktionsbolag och contentbyråer, med korta kontrakt, långa arbetsdagar, obetald övertid och relativt låga löner. Lönen skiftar kraftigt från allt mellan 80 000 kronor i månaden till ingenting. Det förekommer att branschen söker efter praktikanter som inte får något betalt, sade Kent Werne då rapporten presenterades.

I Journalisten 14/2014 kunde vi berätta flera historier inifrån bolagen. Ett exempel var Carl-Magnus Helgegren, då 35, som rapporterat från krigshärdar och vunnit Stora Radiopriset med P3 Dokumentär, men ändå tvingades köra taxi för att sätta mat på bordet åt sina barn. Som frilans var arvodena så låga att han bara några månader per år hade en lön som räckte till försörja familjen.

Vi träffade även Lisa, som ville vara anonym. Hon hade arbetat på flera av de stora produktionsbolagen som Titan, Baluba och Meter. Redan i sitt första TV-kontrakt med Titan Television förhandlade hon bort sin rätt till övertid och kunde arbeta från sex på morgonen till elva på kvällen under långa perioder. Radiobolagen, som hon hade jobbat åt tidigare, betalade dåligt. Under en anställnings­period hade Lisa varit reporter, producent och programledare samtidigt för ett stort P3-program för en lön på 20 000 kronor i månaden.

– När jag jobbade så mycket grinade jag varje dag på väg hem från jobbet och mitt självförtroende åkte verkligen i botten, berättade Lisa då.

Inom TV-världen ser en produktion nästan alltid likadan ut. En producent, en projektledare, en koordinator, en efterbearbetningsredaktör/producent, inslagsproducenter, fotografer, samt ett gäng loggare och produktionsassistenter. De sistnämnda är allt från en till fem tjänster, ofta gratisarbetare eftersom man fyller dem med unga personer som vill in i TV-världen som får arbeta mer eller mindre utan lön.

Ett och ett halvt år efter vårt senaste möte bestämmer Journalisten återigen träff med Lisa. I dag har hon precis börjat plugga till ett annat yrke, men har också jobbat en period hos Nyhetsbolaget, TV4s produktionsbolag, som även gör program till andra TV-hus.

På Nyhetsbolaget har man inlasat flera personer den senaste tiden. Hade Lisa varit kvar så hade hon också haft chansen till sitt första fasta jobb, men det var för sent för henne. Åren på produktionsbolagen hade gjort henne trött och sugen på en mer stabil tillvaro.

– Även om jag blir inlasad vet man inte vad som händer i TV-branschen. Det finns inga pengar, man känner att krisen har kommit hit. Det blir sämre och sämre förutsättningar även om det har varit väldigt bra på Nyhetsbolaget. Jag orkar inte hamna i de här mellanrummen mellan kontrakt längre och behöva åka till arbetsförmedlingen med resten av en produktion när den tar slut, säger hon.

På Nyhetsbolaget förväntas man inte arbeta till sent på natten.

– Det har varit skitbra, jag hämtar på dagis och har bra förutsättningar. Skillnaden mot de andra produktionsbolagen är nog att Nyhetsbolaget har en bättre planering. Man är inte fler folk där än på något annat bolag men jag har haft en väldigt bra redaktion runt mig. Jag har aldrig känt mig stressad på det sätt som jag gjort på andra bolag, säger hon.

På Nyhetsbolaget använder man inga gratisarbetare i produktionerna, säger flera personer. Som inslagsproducent får man även tid på sig att skriva avlämningsrapporter, vilket man gör varje dag. Hos andra produktionsbolag fick Lisa ibland sitta och göra dem efter arbetstidens slut.

Vi kontaktar även en annan person som i över tio års tid arbetat på flera av produktionsbolagen, bland annat Nyhetsbolaget, Strix, Bada Bing och STO-CPH för att nämna några. Han delar Lisas positiva bild av Nyhetsbolaget.

– Jag har aldrig behövt jobba över hos Nyhetsbolaget, säger Björn, som egentligen heter något annat.

På de andra produktionsbolagen kände sig Björn hela tiden utbytbar. Exempelvis på Strix blev det mycket obetald övertid för att ledningen planerade dåligt, framför allt i efterbearbetningen som ofta drog ut på tiden.

– De (Strix) byter personal som man byter sockor så de bryr sig inte om dig. Det kommer ändå en ny person som gör ditt jobb när du är borta, säger han.

Det skrivs redan in i kontraktet med Strix att du inte får övertidsersättning om du jobbar med efterbearbetning.

– Alla vill ju vara duktiga och ingen vågar säga något för att man vill ha nästa kontrakt. De vet om att folk kommer sitta kvar tills det blir klart, säger Björn.

Skulle du säga att man sätter det här i system på Strix?
– Ja, det skulle jag säga. I nittio procent av produktionerna på Strix jobbade jag övertid. På andra bolag jag arbetat för, som STO-CPH, var det aldrig tal om någon övertid, där sa de åt en att gå hem om klockan var 17, säger Björn.

Det enda som Björn upplever som sämre med Nyhetsbolaget är lönen. Han fick sänka sin lön med 4 000   kronor då han kom dit.

– Kanske att de har lite sämre teknik också då de är nystartade men de köper upp sig på grejer nu.

Björn menar att kollektivavtalet spelar en roll i att Nyhetsbolaget är en bättre arbetsgivare.

– Jag upplever att de är mer personliga än de andra, man bryr sig mer. På ett annat bolag ville de erbjuda mig en middag en gång som kompensation när jag jobbat gratistimmar.

Strix VD heter Tesso Akander. Hon känner inte igen sig i kritiken att hennes anställda får jobba mycket obetald arbetstid i efterbearbetningen.

– Nu har vi inte gjort så mycket efterbearbetning på Strix på länge så jag känner inte igen mig i den bilden. De senaste åren har vi lagt ut det på underleverantörer. Såklart har jag under mina år inom TV pratat med medarbetare som i perioder har haft för mycket att göra. När vi har projekt som hamnar i problem och belastningen på funktioner och personer blir för stor så ser vi till att åtgärda det så snabbt som möjligt och på bästa sätt, säger Tesso Akander.

Så att man får sitta kvar på kvällen med efterbearbetning eller andra uppgifter. Är det nytt för dig?
– De projekt vi gör på Strix är i de flesta fall av sådan typ som ger möjlighet till relativt fria arbetstider. Vi planerar projekt efter bästa förmåga, men ibland händer det något och extrainsatser krävs. För oss är det superviktigt att vara en arbetsplats man trivs på. Vi jobbar nästan uteslutande med frilansar och de flesta av dem har flera olika erbjudanden att välja mellan, säger Tesso Akander.

Enligt VDn använder sig inte Strix av några gratisarbetare i sina produktioner.

– Förra året hade vi fem praktikanter totalt på hela året. Vi har ungefär 400 personer som jobbar hos oss på ett år och alla de som jobbat gratis har kommit från medieutbildningar, där praktiken ingår i deras utbildning. Jag tror det där kan baseras på en känsla och gamla uppgifter hos folk att det är så här i branschen. Strix har inte gratisarbetare i stället för avlönade medarbetare.

Vad tjänar en produktionsassistent som jobbar heltid hos er?
– Det finns ingen satt lön för tjänsten. Varje lön är en individuell förhandling och det finns människor som kommer in och tar ett jobb för första gången och sen finns det personer som jobbat längre.

Men om man fått sitt första jobb hos er, och är nyutbildad, vad tjänar man då ungefär mellan tummen och pekfingret?
– Vi har ingen minimilön eller grundlön som man jobbar sig upp från på det sättet. Det är beroende på vilken tjänst man har och hur mycket jobb det är, vilken produktion, hur långt kontraktet är. Allt sådant.

Kan det vara under 20 000 kronor?
– Ja det kan det vara. Men det går inte att sätta en lön på en specifik tjänst, eller säga att alla löner hos oss börjar på en viss nivå.

Jag refererar tillbaka till de personer vi träffat som uttrycker oro att våga säga vad man tycker i en produktion för att man är rädd att inte få ett nytt kontrakt. Tesso Akander känner inte igen sig att det skulle vara så på Strix.

– Är man duktig får man fortsätta jobba. Vi försöker hitta sätt att ge folk längre kontrakt, men det är också olika typer av genrer vi gör. Att folk inte blir kvar på längre kontrakt är också för att vissa personer är uttalat duktiga på en typ av genrer och efterfrågas också av kanalerna. Nyckelpositioner tillsätter vi tillsammans med kanalen. Det ska absolut inte vara så att någon inte vågar säga vad de tycker och vara rädd om sitt jobb. Det kanske har skett förut för länge sen, men inte nu.

 

FAKTA:

Outsourcad journalistik
Ur den tredje rapporten:
De 50 största produktionsbolagen hade 2 452 anställda år 2014.
Av dessa arbetade 1 197 med kollektivavtal. 351 var anställda av Nyhetsbolaget och 348 av TT Nyhetsbyrån.
574 var medlemmar i Journalistförbundet, vilket motsvarar 4,5 procent av alla yrkesaktiva.
Av de 50 största produktionsbolagen och contentbyråerna är det endast 14 som har kollektivavtal med Journalistförbundet.

Omsättning:
Produktionsbolag TV: 3 726 miljoner.
Produktionsbolag radio: 87,3 miljoner.
Contentbyråer och textleverantörer: 1 477 miljoner.