Gå direkt till textinnehållet

Vanligaste arbetsplatsen – en landsortstidning

Antalet journalister som bor och arbetar i Stockholm ökar. Men fortfarande är landsortstidningen den vanligaste arbetsplatsen för svenska journalister.

Antalet journalister som bor och arbetar i Stockholm ökar. Men fortfarande är landsortstidningen den vanligaste arbetsplatsen för svenska journalister.

En undersökning som Journalisten gjort visar att 23 procent av medlemmarna i Journalistförbundet är skrivna i Stockholms innerstad. Skämtet att större delen av den svenska journalistkåren skulle vara koncentrerad till Södermalm i Stockholm är till viss del sant. Ungefär 11 procent av journalisterna bor just där.

JMG, Institutet för journalistik och masskommunikation på Göteborgs universitet, har med fem års mellanrum sedan 1989 frågat journalister var de arbetar. Undersökningen visar att allt fler journalister jobbar i Stockholm. År 1989 arbetade 34 procent av journalisterna i Stockholm. År 2005 var siffran uppe i 40 procent. Under samma period minskade andelen journalister som jobbar i Göteborg och Malmö från 17 procent till 13 procent (7 procent arbetar i Göteborg och 6 procent i Malmö). Uppgifterna presenteras i boken Den svenska journalistkåren.

Annons Annons

En förklaring till denna koncentration kan enligt medieforskaren Maria Edström vid JMG vara att det tillkommit flera nya arbetsplatser i Stockholm under mätperioden, som exempelvis TV4 och Metro. Att antalet jobb i Malmö och Göteborg minskat kan till viss del ha sin orsak i att tidningen Arbetet lades ner år 2000.

– Man kan se en koncentration till storstäderna. Men fortfarande är det så att de flesta journalisterna jobbar utanför Stockholm, Göteborg och Malmö, säger Maria Edström.

På landsortstidningarna verkar arbetsmarknaden ha varit stabil de senaste åren, även om det går att se en liten minskning i Götalandsregionen, enligt JMGs undersökning. År 1989 jobbade 38 procent på landsortstidningar och år 2005 32 procent. Fortfarande verkar ryggraden i den svenska journalistkåren utgöras av reportrar på landsortstidningar.

Under samma period – från 1989 till 2005 – har antalet journalister som uppger att de jobbar på morgontidningarna i storstad minskat från 15 procent till 10 procent.

– Journalisternas självbild och and­ras uppfattning av journalistkåren stämmer inte. Det är inte så att alla jobbar i Stockholm. Fortfarande är det så att Sverige har en stark lokalpress, säger Maria Edström.

Men de som jobbar utanför Stock­holm har inte hängt med i löneutvecklingen. År 2005 var medianlönen i Stockholm 32 000 kronor. I övriga landet tjänade journalister 24 500 kronor, en skillnad på 7 500 kronor. 1994 var skillnaden 3 400 kronor mellan Stockholm och övriga landet.

Var journalister bor har betydelse för journalistiken. Det menar medieforskaren Gunnar Nygren vid JMK, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation på Stockholms universitet.

– Journalister påverkas av sin vardagsmiljö och de människor de möter. Så ska det också vara och det är inget fel i sig. Det blir ett problem om journalister är ensidigt utplacerade. Då kan det bli en skev bild av den svenska verkligheten. De frågor som upplevs som viktiga i storstadsförorterna kanske inte tas upp på grund av att det är få journalister som bor där, säger Gunnar Nygren, som tillsammans med Lars Nord skrivit boken Medieskugga, om den dåliga bevakningen av Storstockholm.

Enligt Journalistens undersökning har 46 journalister sin bostadsadress i Stockholmsförorten Skärholmen. I Malmö är sex bosatta i stadsdelen Rosengård och i Göteborgsförorten Angered bor det fem journalister.

Gunnar Nygren menar att redaktionerna måste bli medvetna om problemet och hitta sätt att nå ut till de områden där redaktionen saknar kontakter.

– Journalister tillhör i dag en akademisk medelklass med ekonomiska resurser och de skaffar sig därför ett boende och en levnadssituation som passar dem. Jag tror inte man kan tvångsförflytta journalister till förorterna.

Men journalister verkar inte heller trivas i utpräglade överklassområden. I Danderyd är 65 journalister bosatta, 20 har sina bopålar i Vellinge och i Hovås/Askim finns det 18 journalister. Enligt SCB är Danderyd och Vellinge två av de tio rikaste kommunerna i Sverige.

pj@journalisten.se

Fotnot: En detaljerad studie av var svenska journalister bor finns på Institutet för Mediestudiers sajt, www.mediestudier.se. Där finns Kerstin Ekbergs bok Här bor journalisterna att ladda ner.

Här bor journalisterna

Så många av Journalistförbundets medlemmar bor i de olika städerna/stadsdelarna och så många procent är de av journalistkåren totalt.

STOCKHOLMSOMRÅDET

* Södermalm/Gröndal: 1 635 st, 11,4 %

* Kungsholmen/Essingeöarna: 544 st, 3,8 %

* Vasastan: 563 st 3,9 %

* Norrmalm/Gamla Stan: 130 st, 0,9 %

* Östermalm/Gärdet: 433 st, 3,0 %

* Bromma: 331 st, 2,3 %

* Skärholmen: 46 st, 0,3 %

* Solna: 318 st, 2,3 %

* Lidingö: 167 st, 1,2 %

* Danderyd: 65 st, 0,5 %

* Sundbyberg: 98 st, 0,7 %

* Södertälje: 58 st, 0,4 %

GÖTEBORGSOMRÅDET

* Hovås/Askim: 18 st, 0,1 %

* Örgryte/Johanneberg: 132 st, 0,9 %

* Lorensberg/Vasastan: 123 st, 0,9 %

* Haga/Masthugget/Linnéstan: 211 st, 1,5 %

* Majorna: 194 st, 1,4 %

* Bergsjön: 37 st, 0,3 %

* Angered: 5 st, 0,03 %

MALMÖOMRÅDET

* Limhamn: 76 st, 0,5 %

* Västra hamnen: 274 st, 1,9 %

* Klagshamn: 28 st, 0,2 %

* Möllevången: 180 st, 1,3 %

* Rosengård: 6 st, 0,04 %

* Vellinge: 20 st, 0,1 %

* Lund: 269 st, 1,9 %

Fotnot: Journalistförbundet har 14 300 aktiva medlemmar. 6 000 bor i Stockholm, 1 739 i Skåne och 1 635 i Västra Götaland. Källa: Journalistförbundets medlemsregister. Uppgifterna bygger på postnummer och uppdelningar på vissa stadsdelar kan vara otydliga.

Andelen journalister som arbetar i olika delar av landet. (procent)

Storstäder: 51 (1989) / 53 (2005)

Stockholm: 34 / 40

Göteborg: 8 / 7

Malmö: 9 / 6

Övriga landet: 49 / 47

Götaland: 25 / 21

Svealand: 13 / 14

Norrland: 11 / 11

Källa: Den svenska journalistkåren, JMG

Fler avsnitt
Fler videos