Varselhösten 2012
Bantningsbeskeden på landets tidningar har under hösten kommit slag i slag. Men tidningarna klarar inte krisen bara genom att minska kostnaderna, anser medieekonomen Stefan Melesko. "Papperstidningarna måste långsiktigt också ge läsarna ett värde som de är beredda att betala för", säger han.
Bantningsbeskeden på landets tidningar har under hösten kommit slag i slag. Men tidningarna klarar inte krisen bara genom att minska kostnaderna, anser medieekonomen Stefan Melesko.
– Papperstidningarna måste långsiktigt också ge läsarna ett värde som de är beredda att betala för, säger han.
n Beskeden under hösten ger sammantagna ett massivt intryck av nattsvart kris för svensk press.
Att så många sparpaket presenterats under hösten beror dock till en del på att tidningarna nu är inne på budgetarbetet, menar Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling.
– Det var samma tendens förra hösten, men nu är det ännu värre. Det är ett farsotsliknande beteende. Egentligen är det ett tecken på att företagen saknar hopp om att kunna få in intäkter. Då drar de ner på kostnaderna i stället.
Situationen är kritisk, anser Stefan Melesko, docent i medieekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, som dock pekar på att det finns flera dimensioner i det som sker.
– För vissa, som Svenska Dagbladet, beror nedskärningarna på en pressad ekonomi och på ägarnas krav på minskade kostnader, för andra, som NTM, Stampen/Promedia och Mittmedia handlar det om att koncernerna nu vill ta hem samordningsvinsterna av sina dyra förvärv av andra landsortstidningar.
Detta sker samtidigt som annonskonjunkturen är vikande.
Stefan Melesko påpekar att nerdragningarna för det mesta görs på ett sätt som inte ska tunna ut den lokala profilen.
Han noterar att dagspressen prövar sig fram, omprövar gamla sanningar, men ännu inte riktigt vet hur de ska göra.
– Några kommer att lyckas, andra inte. Det gäller att skaffa intäkter så att man kan bedriva kvalitetsjournalistik. Det finns ingen lösning för alla, utan alla måste hitta sin lösning.
Tomas Brunegård, chef för Stampenkoncernen, tror inte alls att papperstidningen är dödsdömd.
– Den står relativt stabil. Nya gratistidningar kompletterar den dagliga tidningen. Utvecklingen ligger i att utveckla både papperstidningen och de digitala kanalerna.
– Det som förklarar årets nedskärningar är snarare den stora annonsminskningen, det är den som pressar tidningarna, vilket är allvarligt eftersom den är av strukturell karaktär och får konsekvenser för bemanning och kompetens. Vi håller på att lära oss att leva på lägre nivå, ännu finns ett utrymme för rationaliseringar. Vi måste lära oss att utnyttja tekniken fullt ut, rationalisera och jobba på nya sätt.
Jonas Nordling ser en paradox i att ledningarna på många tidningar talar om behovet av kvalitet och trovärdighet samtidigt som de skär ner.
– Anställningarna försvinner, men uppdragen kvarstår. Jobben läggs i stället ut på journalister med otrygga arbetsvillkor, exempelvis bemanningsanställda och frilansar. Då blir det ännu nödvändigare att dessa journalister får rättvisa villkor. Annars tummar man på den journalistiska kvaliteten i alla fall. Fredrik Laurin vittnade exempelvis nyligen om vilka resurser och vilken kompetens som krävs för att säkra källskyddet för en frilans. Då krävs det uppdragsgivare som förstår att det kostar, även för dem som beställare.
Jonas Nordling tror att medieföretagen får svårt att behålla journalistkårens kompetens när de drar ner på de fasta kostnaderna genom att göra sig av med anställda.
Stefan Melesko ser två vägar att gå och han menar att det är nödvändigt att kombinera de båda.
– Den ena är att hitta nya intäktskällor, den andra är att reducera kostnaderna. Jag tror inte att man kommer att lyckas bara genom kostnadsreduktion. Det är en enkel väg att gå, men papperstidningarna måste också långsiktigt kunna ge läsarna ett värde som de är beredda att betala för.
– För att tjäna pengar måste man satsa pengar, säger Jonas Nordling. Det är grunden för all ekonomi. Är alla journalister otrygga hamnar vi i en felaktig utveckling för journalistiken.
Problemen är inte lika stora för alla, påpekar Stefan Melesko.
– Lokaltidningarna har försteg framför storstadspressen i och med att de har bra relationer till sina läsare och till sina marknader. De stora lokaltidningarna står starka.
Det stryker Tomas Brunegård under.
– Tappet är störst i kvällspressen och det är större i storstadstidningarna än i landsortspressen. Göteborgs-Posten minskade trots prishöjning bara med 4-5 procent 2010-2011. Minskningen blir lite större för 2012, men går ner igen 2013. Hallandsposten och Hallands Nyheter kommer i år att ha en upplageminskning på bara en procent. Båda tappade mer tidigare.
– Upplagetappet för dagspress i hela västvärlden har avstannat, även om det varierar mellan olika länder och olika tidningar. Tappet för print – tidskrifter borträknade – är lägre 2012 än det var 2010. Minskningen i USA och Västeuropa är inte längre så dramatisk som för ett par år sedan. Räckvidden på webb och i mobiler ökar.
När detta skrivs är det på flera håll oklart hur besparingarna till slut genomförs. Detta gäller de drastiska förändringarna på Svenska Dagbladet, där 40 redaktionella medarbetare ska bort, på Dagbladet i Sundsvall, där Mittmedia vill minska antalet journalister från 27 till 12,5 tjänster, och på Dala-Demokraten, där två tredjedelar av de anställda ska bort när tidningen går in i ett samarbete med Mittmedia.
På andra håll tycks man huvudsakligen klara nedbemanningen på frivillig väg med avgångsvederlag.
Detta gäller exempelvis Helsingborgs Dagblad, Göteborgs-Posten och Promediakoncernen.
– Vi har stora förhoppningar om att klara personalminskningen utan uppsägningar. Det känns bra att arbetsgivaren har valt att erbjuda folk att få gå frivilligt med avgångsvederlag, säger Carina Tenor, ordförande i journalistklubben på Promedia.
Jonas Nordling är optimistisk om journalistikens överlevnad, men orolig för framtiden för den kvalificerade journalistik som görs av andra skäl än att tjäna pengar.
– Min tes är att om den professionella journalistiken i demokratins tjänst försvinner så försvinner också affärsidén. Då behövs inte journalistiken.
Så illa är det trots allt inte, tror Jonas Nordling.
– Vi som ägnar oss åt journalistik måste vara konstruktiva och försöka få grepp om vart journalistiken är på väg.
Håkan Lindqvist
Fakta/Aviserade nedskärningar under hösten 2012
n 8 augusti: Danska Politikens Lokaltidningen i Sverige (med ekonomi- och personalavdelning i Lund), som ger ut ett 30-tal lokaltidningar i Sverige, drar in 13 journalisttjänster.
n 22 augusti: Svenska Dagbladet aviserar att 40 personer, motsvarande 23 procent av 175 anställda på tidningens redaktion, måste bort som följd av ett sparpaket på Schibsted. SvDs chefredaktör Lena K Samuelsson hoppas att personalminskningen kan genomföras med frivilliga lösningar.
n 4 september: Promedia inleder sparpaketet Omställning 2012 som ett led i en långsiktig plan att minska kostnaderna med motsvarande 100 årsarbeten till år 2014. 54 journalisttjänster ska bort från koncernens tidningar.
På Nerikes Allehanda försvinner 26 journalisttjänster. På VLT vill Promedia göra sig av med 14 journalisttjänster. Två journalisttjänster bort på Bärgslagsbladet/Arboga Tidning. På Länstidningen i Södertälje ska fem journalisttjänster bort. På Norrtelje Tidning försvinner tre journalisttjänster. En journalisttjänst bort på NynäshamnsPosten.
n 6 september: Besked om att tidningen Östra Småland/Nyheterna inom Gota-koncernen ska spara fem miljoner kronor. Tidningen drog i våras in 3,1 journalisttjänster och förhandlar nu om en nerdragning med ytterligare 2,4 journalisttjänster. Även andra avdelningar drabbas.
n 7 september: 52 personer, därav 29 på redaktionen, accepterar Göteborgs-Postens erbjudande om avgångsvederlag. Sex av 18 journalister på sportredaktionen – en tredjedel – väljer att ta avgångsvederlag.
n 10 september: Mittmedia meddelar att man vill minska antalet journalister på Dagbladet i Sundsvall från 27 till 12,5 tjänster.
Tidigare under hösten avgick Dagbladets chefredaktör Åke Härdfeldt sedan Mittmedia aviserat att tidningen måste spara tio miljoner kronor och samarbeta med Sundsvalls Tidning för att klara lönsamheten.
n 5 oktober: Nio journalister beviljas avgångsvederlag på Helsingborgs Dagblad. Ytterligare fyra går med vederlag till våren.
Åtta av 65 anställda sägs upp på Sydsvenskans bemanningsföretag Kompetens i Skåne. Ytterligare två personer väljer att sluta självmant.
n 16 oktober: Östgöta-Correspondenten och Norrköpings Tidningar ska i ett åtgärdspaket skära bort 20 tjänster. Resurser ska överföras till webb och TV. Enligt förslaget ska nio reportertjänster bort på Corren och eventuellt elva på NT.
n 17 oktober: Dala-Demokraten varslar två tredjedelar av de 76 anställda. Dala-Demokraten lägger ner alla lokalkontor. 18 journalister sägs upp. Kvar i Falun blir 23,5 tjänster, all personal inräknad.
DD ska i fortsättningen för sin överlevnad samarbeta med Dalarnas Tidningar och dess ägare Mittmedia.
n 22 oktober: Sex journalister sägs upp på Bonnier Tidskrifter och ytterligare 50 journalister beviljas avgångsvederlag.
Företaget aviserade i maj om att 70 tjänster skulle bort, därav hälften journalister. Anledningen var att både lösnummerförsäljning och prenumerationer minskat det senaste året.
n 23 oktober: Stampenägda Mediabolaget Västkusten (MBVK) med tidningarna Hallandsposten, Hallands Nyheter, TTELA, Bohusläningen och Strömstads Tidning, ska spara 30 miljoner kronor. Ledningen vill banta bort 50 tjänster av 350, huvudsakligen genom avgångsvederlag.
Medarbetarna på MBKV har fått följande erbjudande:
n De som jobbat mer än 13 år i bolaget och inte fyllt 61 år får efter uppsägningstiden gått ut nio månadslöner.
n De över 62 år tolv månadslöner
n De över 63 år erbjuds nio månadslöner.
n 24 oktober: Upsala Nya Tidning skär ner med 15 tjänster när tidningen ska spara 20 miljoner kronor. Enligt UNTs publisher Hanna Stjärne drabbas redaktionen och marknadsavdelningen ungefär lika mycket.
n 25 oktober: 13 medarbetare, därav hälften journalister, ska bort på motorförlaget Albinsson & Sjöberg, med huvudkontor i Karlskrona. Förlaget ger i dag ger ut 17 tidningar, bland annat Bilsport, Allt om MC och Klassiska båtar.
Förlaget lägger ner tidningen Nostalgia Special. Förra året lade Albinsson & Sjöberg ner titlarna Gatbilar och Xtreme. Anledningen till nedläggningarna är vikande upplagor.
Läs även i Journalistenas papperutgåva reportage från Årets dagstidning, som inte heller undgår problem, och reportaget från Florida Today, där svenska tidningsledare fått bantningstips.
