”Kultur är otroligt viktigt för välbefinnandet”
Nöjesjournalisten Hanna Fahl mår bäst när hon får skriva smart om sådant som uppfattas som dumt. Hon går igång på skärningspunkten mellan vetenskap och populärkultur och hävdar sin rätt till smala referenser.
I en DN-krönika i somras skrev Hanna Fahl om finpizza (ruccola och dinkeldeg) och fulpizza (salami och burkoliver) som en bild av sin kulturkonsumtion. Hur hon länge förträngde sitt behov av fulpizza/fulkultur.
”Ibland tänker jag att omfamnandet av den metaforiska fulpizzan är mitt livs största själsliga och psykologiska bedrift. Att bekräftandet och erkännandet av fulpizzans lockelser helt enkelt är nyckeln till harmoni och lycka.”
Samma krönika inleds följaktligen med att hon ligger i soffan och spelar ”Tiny Tower” på mobilen och samtidigt kollar på ”Vampire Diaries” på laptopen på magen. Detta på samma utrymme i DN Kultur där exempelvis hennes chef Björn Wiman kan beskriva hur han får extatisk svindel av Wagner.
Jo, säger Hanna Fahl (över en medelful lunch i DN-huset), innan hon började här kunde hon oroa sig lite över att behöva slåss för att få skriva om sina ämnen – bland annat skräck, science fiction och nördig webb-TV.
– Det är lätt att föreställa sig att en redaktion som DN Kultur skulle vara snobbig på det sättet. Men jag har faktiskt inte en enda sekund känt något motstånd, från varken chefer eller kollegor. Jag har snarare känt mig välkomnad för att jag har kunnat bidra med något som ingen annan här kan.
Hon slår fast att tiderna har förändrats och att diskussionen om huruvida nöjet kan dela tidningssidor med kulturen känns överspelad. Men för egen del tog det sin tid att släppa finkulturkomplexet. På litteraturvetenskapen i Lund kändes det obekvämt att dra upp sf-klassiker på seminarierna; först för fem år sedan började hon läsa sf och fantasy igen.
– Och när jag började på P3 hade jag en ganska aggressiv inställning till musik. Jag var ett litet indiekid som tyckte att saker som är nya alltid är bättre än saker som är gamla, och hamnade i eviga och i efterhand rätt piniga gräl med (programledaren och musikproducenten) Stefan Wermelin på jobbfesterna. Det tog ett tag innan jag fattade att det bara var att slappna av lite i sina åsikter och omfamna dem så blir allt mycket lättare och folk förstår en bättre.
Läs hela intervjun med Hanna Fahl i Journalisten nr 12/2012. Teckna din prenumeration här.
