Upphovsrätten angrips av medieföretagen Frilansar i skottlinjen

Nyhetsbyråerna FLT och Avisa vill få journalister att skriva under slavkontrakt. Aftonbladet och aftonbladet.se vill publicera bilder gratis och Aftonbladet och Svenska Dagbladet lägger ut frilansmaterial på nätet utan tillstånd.

En ljuspunkt i mörkret är att DN och kulturfrilansarna efter vinterns stora bråk börjat prata med varandra.

Flera medieföretag verkar ta lätt på upphovsrätten och vill återpublicera texter och bilder utan att betala för det och utan att ha upphovsmannens samtycke.

Journalisten har tidigare berättat om nyhetsbyrån FLT som vill förmå sina medarbetare att underteckna vad Journalistförbundet kallar ett slavkontrakt, ett avtal där frilansen avtalar bort sina rättigheter. FLT vill bland annat ha rätt att lägga materialet i databaser och publicera det i elektronisk form – utan att betala för det.

Avisa har nyligen skickat ut ett kontrakt till sina frilansar med snarlika formuleringar. Men Avisa går dessutom längre, man vill ha rätten att använda frilansmaterialet i sin marknadsföring.

Både Alis och Journalistförbundet har reagerat med skarpa brev till FLT och Avisa. SJF-ordföranden Håkan Carlson skriver att SJF utgår från att dessa upphovsrättsliga slavkontrakt omedelbart dras tillbaka. Tills dess rekommenderar SJF entydigt sina medlemmar att inte leverera material till Avisa och FLT.

– Avisas kontrakt är verkligen grädde på moset. Avisa vill till och med kunna använda frilansars material i reklam och annan marknadsföring, säger Olle Wilöf jurist och ombudsman på Journalistförbundet. Det är mycket uppseendeväckande och strider mot den ideella rätten. Dessutom säger Avisa samtidigt att man respekterar den rätten. Det går inte ihop.

Avisas chefredaktör och VD Göran Westin är lite förvånad över skärpan i brevet från Journalistförbundet.

– Vi har tidigare bara haft muntliga överenskommelser med frilansarna. Det var för att undvika oklarheter som jag satte på pränt vad som gäller när vi köper in material.

Men han säger att han är beredd att ändra formuleringar i avtalet om Avisa gått för långt.

– Jag följde en mall som TU har gjort.

Nu efteråt kan han se att skrivningen om marknadsföring och ideell rätt inte hänger ihop. Den marknadsföring han tänkt sig var en folder om Avisas verksamhet som skulle kunna visas upp för blivande kunder.

Göran Westin beklagar kollisionen med Journalistförbundet och funderar på att kontakta Håkan Carlson för att räta ut frågetecknen.

– Men vi känner oss inte som bovar. Vi är en byrå vars verksamhet går ut på att vidareförsälja material. Vi vill ha goda kontakter med våra frilansar.

Han kan inte lova höjda arvoden men säger att det är en hederssak att frilansarna får del av pengarna om Avisas vinst skulle öka markant.

Aftonbladet och nättidningen aftonbladet.se villar bort korten för sina frilansfotografer. De har tidigare fått underteckna ett kontrakt där Aftonbladet ställt frågan om de bilder som tagits för Aftonbladet även får användas på nätet. Enligt bildchefen Bibbi Johansson har de flesta svarat ja. Enligt henne har några sagt nej och det respekterar Aftonbladet.

Fotograferna har i dagarna fått ett nytt kontrakt att begrunda. I följebrevet från bildchefen står det: ”Nu är det dags att uppdatera dessa kontrakt och dessutom har vi en ny situation då nättidningen aftonbladet.se själva börjat lägga ut jobb på frilansfotografer för förstahandspublicering på nätet. Då uppstår den omvända situationen, är det ok för dig att papperstidningen också publicerar de bilder som du tagit på uppdrag för nättidningen?”

I det nya kontraktet buntas Aftonbladet och aftonbladet.se ihop och kallas ”mediaföretaget Aftonbladet” trots att de båda tidningarna sedan en tid är två företag, Aftonbladet Hierta AB och Aftonbladet Nya Medier, med var sin ansvarig utgivare.

Journalistförbundets Olle Wilöf tycker att avtalsförslaget är snudd på bedrägeri.

– Formuleringen ”mediaföretaget Aftonbladet” är otydlig och man vet inte vilka företag som avses, säger han. Det här handlar om en gratis ”vidareförsäljning” från ett företag till ett annat. Expanderar man principen skulle man kunna säga att om en fotograf säljer en bild till exempelvis Svenska Dagbladets hemsida så skulle den gratis kunna publiceras i Aftonbladet.

Staffan Teste på Bildleverantörernas Förening, BLF, rekommenderar sina medlemmar att inte skriva under avtalet.

– Jag tycker det är mycket tvivelaktigt att Aftonbladet lånar sig till den här typen av verksamhet.

Bildchefen Bibbi Johansson på Aftonbladet kommenterar:

– Jag är själv gammal fotograf och jag har skickat ut avtalet för att undvika att fotografer utnyttjas. Jag vill att det ska gå rätt till. Det enda jag är ute efter är att få reda på om det är OK för en frilansfotograf om hans eller hennes bilder publiceras både i papperstidningen och på nätet. Självklart respekterar vi ett nej.

Hon ser inte Aftonbladet och aftonbladet.se som två olika företag.

– Det är trots allt samma tidning. Vi har samma bildorganisation och jag är bildchef för båda.

Hon berättar att ungefär hälften av Aftonbladets frilansfotografer svarat ja och två sagt nej.

Sedan april 1998 driver Alis en rättsprocess mot Aftonbladet och Svenska Dagbladet:

Aftonbladet för att tidningen ansvarar för Mediearkivet som lägger ut material utan upphovsmännens tillstånd och Svenska Dagbladet för att tidningen lägger ut frilansmaterial på hemsidan utan upphovsmännens tillstånd.

– Vi tror att målet kommer upp efter sommaren, säger Alis förbundsdirektör Catharina Ekdahl.

Alis har valt att driva en civilrättslig process mot tidningarna. Alternativet hade varit att få målet som ett brottmål men då krävs en åklagare – en åklagare som dessutom är väl insatt och prioriterar brott mot upphovsrätten.

DN och kulturfrilansarna har börjat prata med varandra efter en tidigare frusen relation.

– Vi har en dialog med DN, säger Jessica Kempe, frilans.

DN meddelade i höstas att man från den 1 december tänkte återpublicera frilansarnas material på Internet – trots att det inte fanns något avtal om ersättning. DN tog heller ingen hänsyn till att journalistens kontroll över materialet skulle bli i det närmaste obefintlig.

DN-cheferna Joachim Berner, Hans Bergström och Ingrid Elam skrev i sitt brev till frilansarna: ”Det material som har samma ansvariga utgivare som vi känner igen som DN upplever vi som en publicistisk enhet.”

Brevet fick många frilansar att se rött. Wilhelm Agrell berättade i ett debattinlägg i Journalisten i december att brevet var ett av de fräckaste brev han någonsin fått. ”Om tjuvarna skriver att de har för avsikt att stjäla min bil på parkeringsplatsen så ser jag naturligtvis till att ha den någon annanstans.” Indirekt uppmanande han andra frilansar att bojkotta DN.

Men sedan dess har upprördheten lagt sig något. I januari bildade frilansarna ett nätverk och några träffade också chefredaktören Joachim Berner och kulturchefen Ingrid Elam och diskuterade upphovsrättsfrågan.

Sedan dess har frilansarna fått ett bud från DN som de nu har att ta ställning till.

Journalistförbundet samlar krafterna mot upphovsrättstjuvarna och har därför tillsatt en frilanskoordinator. Han heter Johan Karlsson och han ska i fortsättningen hålla ett öga på frilansmaterialet.

– Jag ska se hur materialet behandlas och se hur uppdragsgivarna bemöter oss, säger han.

Johan Karlsson ska kartlägga vilka frilansar, inte bara dem som är med i Journalistförbundet, som arbetar för FLT, Avisa och andra som erbjuder slavkontrakt. Målet är att få alla att agera enade.

– Vi måste gemensamt bjuda motstånd, säger han.

Han ska också skapa nätverk bland de frilansar som arbetar för samma uppdragsgivare och ta fram information om vilka medier som svartlistar Alis-anslutna journalister. Han tänker samla frilansarnas krav och förmedla dem vidare till Journalistförbundet.

HELLE KIERKEGAARD

hk@sjf.se

FOTNOT Johan Karlssons epostadress är: johan.p.karlsson@telia.com