Abbas Zarrinpour: : Angeredsbor måste behandlas som jämlika

Söndagen den 8 oktober var det elavbrott i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Dagen därpå chockades jag av rubrikerna i Göteborgs-Posten: ”Fullt kaos efter elavbrott i nordost”, ”Ungdomsgäng slog sönder köp­centrum och skolor”.
Jag blev besviken men framförallt rädd.

Under kravallerna i Paris förorter hösten 2005 var den vanligaste frågan hos oss: Kan samma sak hända i Angered? Det fanns de som svarade ja. Jag sa nej. Men GPs rubriker fick mig att känna mig dum – hur kunde jag ha så fel?

Jag bor och är aktiv i Angered sedan 1986 och känner många människor i Gårdsten, Hammarkullen och Lövgärdet. Efter rubrikerna ringde jag runt till dessa stadsdelar, som skulle ligga i ruiner. Samtalen gav en annan bild och jag fick inte ihop det. Därför åkte jag till Hammarkullen, Hjällbo och Gårdsten, för att se med egna ögon. Där fanns bara orörda köpcentra, förutom en krossad glasruta på Handelsbanken i Hjällbo.

Annons

Onsdagen den 8 november 2006 läste jag på Göteborgs-Postens ledarsida en krönika av socialdemokraten Ann-Sofi Hermansson. Hon skriver: ”Under vinjetten Dygnet runt kunde man i GP läsa följande: ’Ett hundratal barn och ungdomar kastar ägg på förbipasserande bilar…’. Fattar ni? Ett hundratal! Det låter ju som ett regelrätt upplopp.”

Detta skulle alltså ha hänt i Fiskebäck, en av de finare stadsdelarna i Göteborg. Ann-Sofi Hermansson undrar varför denna äggkastning inte fått samma uppmärksamhet som händelserna i Angered: ”Varför reagerar vi med ryggmärgsreflex när vi hör att ett oklart antal ungdomar har samlats och kallar det för ’fullt kaos av ungdomsgäng som förstör allt i sin väg’? Jag menar att det beror på att det hände i Angered och inte i Fiskebäck.”

Frågan är varför nästan alla reagerar som medierna och polisen när något händer i Angered. Man förväntar sig det värsta och blir nästan förvånad (eller besviken) om ett antal ungdomar i Angered samlas – och ingenting händer. Det ses som naturligt att våra ungdomar är mer våldsbenägna och kriminella. Men är det verkligen så?

Ibland upplever jag att även en del av oss som bor och verkar här har samma uppfattning. Vi har redan dömt våra ungdomar och behöver bara någon ytterligare händelse för att få bekräftelse. Det är här faran ligger, för detta känner ungdomarna i Angered till. Därför har de inget förtroende för samhället och förtroendeklyftan mellan dem och polisen är stor. Det kan i sig orsaka kriminella handlingar hos ungdomarna och överreaktion hos polisen.

Främst är det den stora skillnaden mellan Parisförorterna och Angered som gör att jag inte tror att kravaller kan inträffa i Göteborg. Till exempel är standarden på bostäderna i Angered hög och kommunen har satsat på att göra Angered till en ren stadsdel. Det man inte har lyckats med är bilden av Angered hos ”svensken”. Lyckas vi inte få bort fördomarna kan vi räkna med samma typ av rubriker och samma typ av polisreaktioner.

Min erfarenhet säger mig att göteborgare måste börja se Angeredsborna som jämlika. En titt i alla maktsfärer ger tyvärr ett dystert svar: Angeredsborna lyser med sin frånvaro.

Det är andra som sitter och bestämmer hur vi ska ha det.

Abbas Zarrinpour

kassör i Gunnilse IS, Angered, ledamot (s) i Göteborgs kommunfullmäktige