Gå direkt till textinnehållet

Anmärkningsvärda skäl till PON-klander

Våren 2009 publicerade Norrbottens-Kuriren och Norrländska socialdemokraten en uppmärksammad artikelserie i fem delar under namnet "Hells Angels i Norrbotten".

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

För första gången någonsin hade Norrbotten drabbats av organiserad mc-brottslighet och serien beskrev och namngav ledarna i mc-klubben Eastside MC, som några månader senare blev en fullvärdig Hells Angels-klubb. I artikelserien berättade tidningarna också att två av ledarna för närvarande fanns med på den så kallade Alcatraz-listan, en tredje hade funnits med på den ursprungliga listan under 2007.

Artiklarna PO-anmäldes av en av de utpekade Hells Angels-ledarna, som via ombud (hans mor), konstaterade att sonens medlemskap i en motorcykelklubb inte var olagligt. Sonen hade försäkrat för modern att han inte sysslade med något olagligt och modern ansåg följaktligen att tidningarna i Norrbotten pekat ut honom som brottsling, inte minst genom att berätta att han tidigare funnits med på Alcatraz-listan.

Tidningarna svarade PO att namnpubliceringen grundade sig i det faktum att samtliga ledare var att betrakta som offentliga personer i Norrbotten. De bedrev en verksamhet som omsatte stora summor och de marknadsförde sig själva i offentligheten som Hells Angels-företrädare via symboler, synliga tatueringar och jackor. Uppgiften om Alcatraz-listan var relevant för att teckna en bild de ledande personerna bakom klubben, och även för att visa att de av polisen ansågs som farliga även ur ett riksperspektiv.

Annons Annons

Pressombudsmannen höll med om skälen bakom publiceringarna och fann inga skäl till att klandra tidningarna.

När Pressens opinionsnämnd, efter en mycket lång expeditionstid, kom med sitt häpnadsväckande utslag förra veckan, ansåg sig nämnden ha hittat en sakuppgift som motiverade att artikelserien skulle klandras.

Opinionsnämnden anser att det var fel att den 14 april publicera uppgiften att anmälaren funnits med på Alcatraz-listan, utan att berätta att han avförts ifrån listan. Att tidningarna berättade att han avförts ifrån listan 2007 dagen därpå, 15 april, var enligt nämnden inte tillräckligt. Nämnden ansåg dessutom att tidningarna borde ha berättat att ”anmälaren inte dömts för annat än trafikbrott”.

Vi, som utgivare av Norrbottens-Kuriren respektive NSD, vänder oss mycket starkt emot nämndens skäl till klander. Den första kritiken är glasklart felaktig. Redan första publiceringsdagen, 14 april, framgår det mycket tydligt att anmälaren ”fanns med på Alcatraz-listan under 2007”. ”Fanns med” uttrycker imperfekt och kan i kombination med ”under 2007” enligt vår bestämda mening inte tydas som något annat än en beskrivning av någonting som har varit. De övriga två ledarna beskrivs i samma spalt som ”finns med på Alcatraz-listan”. Dag två, 15 april, återupprepade vi uppgiften genom att understryka att anmälaren avförts ifrån listan. Vid introduktionen var vi tydliga med att berätta att mc-gängets verksamhet skulle beskrivas i en artikelserie i fem delar.

Att anmälaren ansetts vara en av Sveriges farligaste män i sådan närtid (drygt ett år innan publicering) är av stor betydelse när de ledande personerna i en blivande Hells Angels-klubb ska beskrivas. Uppgiften har otvivelaktig relevans i sammanhanget.

När det gäller vad nämnden anser att vi borde ha skrivit höjer vi på ögonbrynen än mer. Nämnden har att pröva vad vi publicerat. I det här fallet är nämnden ute på farligt vatten och anger att tidningarna ”borde ha berättat att anmälaren endast var dömd för trafikbrott”. Nämnden tar alltså på sig utgivarhatten för Norrbottens-Kuriren och NSD, och anser att vi borde ha publicerat en sakuppgift som de fått ifrån anmälarens ombud. Nämnden har ingen som helst insyn i vilka sakuppgifter som var kända för tidningen vid tidpunkten för publicering, uppgifter ur belastningsregistret är till exempel inte allmängods. Hur opinionsnämnden kan slå fast att anmälaren ”endast är dömd för trafikbrott” är en gåta. Vi finner det ytterst anmärkningsvärt att nämnden tagit anmälarens ombud som intäkt för att sakuppgiften verkligen stämmer.

Artikelserien hade aldrig som syfte att beskriva ledningens kompletta brottsregister. Om det hade varit syftet hade vi förmodligen ändå inte valt att inte berätta om begångna trafikbrott – den typen av brott hade saknat relevans i sammanhanget.

Nämndens skäl till varför tidningarna ska klandras motiveras alltså med:

1. Att nämnden hävdar att vi inte publicerat en sakuppgift 14 april, som vi med all önskvärd tydlighet faktiskt har publicerats 14 april. I artikeln den 14 april framgår det tydligt att anmälaren ”fanns med på Alcatraz-listan under 2007”

2. Att nämnden hävdar att vi borde ha publicerat att anmälaren endast är dömd för trafikbrott. Det är inte nämndens sak att ha åsikter om. Opinionsnämnden är inne på en farlig väg när nämnden i stället för att pröva vad som är publicerat, nu dikterar vad vi borde ha skrivit. Kravet bygger dessutom på overifierade sakuppgifter från anmälarens ombud och saknar relevans.

Vi finner båda skälen till klander så anmärkningsvärt ogrundade att vi kräver en omprövning av nämndens beslut. Om nämnden står fast vid beslutet att klandra tidningarna måste skälet till detta beslut i så fall motiveras avsevärt bättre för att klandret ska publiceras i våra tidningar.

En begäran om omprövning av ett beslut i PON gör man inte utan ett moget övervägande. Skälet till att vi till sist ändå valde att väcka debatt i denna angelägna fråga är vi befarar att Opinionsnämndens utslag i förlängningen riskerar att försvåra eller omöjliggöra publicitet kring mc-gängens ledare. Det vore i så fall en tragisk följd av ett illa underbyggt utslag. Inte minst i ett Sverige där den organiserade mc-brottsligheten sprider sig som ogräs.

Mats Ehnbom
chefredaktör och ansvarig utgivare
Norrbottens-Kuriren

Anders Ingvarsson
chefredaktör och ansvarig utgivare
Norrländska Socialdemokraten

 

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler

Senaste numret