Anne Lagercrantz om SVTs valbevakning: ”Vi gjorde mycket bra, men vi vill spegla Sverige ännu bättre”

På ett seminarium idag diskuterades bevakningen av 2022 års val med utgångspunkt från en Novus-undersökning där publiken svarat på frågor om medias valbevakning. Vi har också internt utvärderat bevakningen och jag försöker här något sammanfatta våra lärdomar. 

Valkompasserna
Våra 311 valkompasserna krävde en enorm arbetsinsats (Unik valkompass – med gigantiskt bakgrundsarbete | SVT Nyheter) och blev en succé. De genomfördes över fem miljoner gånger. Mest anmärkningsvärt är att nära två tredjedelar av samtliga första- och andragångsväljarna gjorde någon av SVT:s kompasser.

Samtidigt finns förbättringspotential. Lokala redaktioner, både våra egna och de privata mediehus som publicerade och bidrog med lokala frågor, såg kompasserna som framför allt användbara i större kommuner. I mindre kommuner saknades ofta viktigare valfrågor som var tydligt partiskiljande.  Vi funderar också till nästa val om kompasserna generellt kan innehålla fler frågor om ideologi. De är idag fokuserade på sakfrågor.    

Annons

Centerpartiet och granskningar
Ingen annan aktör får lika högt betyg för sin valbevakning. Flest har använt SVT för att informera sig, flest har högst förtroende för SVT. Det sporrar att bli ännu bättre. Journalistik ska medföra att publiken inte blir överraskad i onödan, vi ska ha koll på vad som rör sig under ytan. Men vi lyckades inte att förutse centerns tillbakagång vare sig på riksplan eller lokalt. 

Vi önskar också att vi haft egen journalistik med ännu större genomslag. Kalla faktas granskning om politiker som fuskar med en korruptionslag för att ta emot anonyma partibidrag är ett inspirerande exempel.  

Manliga frågor dominerade, klimat och vård i skymundan och fel tajming
SVTs valbevakning, precis som övriga mediers, präglades av det valforskarna definierat som ”manliga frågor”: lag och ordning, energi och kärnkraft (SVT:s vallokalsundersökning – Valu 2022 – SVT Om oss). Väljarnas generellt viktigaste fråga: vården, hamnade i skymundan. Här finns en intressant diskussion om medias roll. Hur mycket ska vi självständigt sätta en agenda och hur mycket ska vi följa utspel från partierna?  Det är en viktig balansgång att klara, och kanske misslyckades vi till en viss del den här gången. Händelseutvecklingen fick stor betydelse: Nästan varje dag kom dramatiska nyheter om höga elpriser och nya dödliga skjutningar. Vård och klimat hamnade i skymundan, trots journalistiska satsningar lokalt och på riksnivå och trots utrymme i alla våra valprogram. Det kräver eftertanke. Media är bättre på att hantera uppflammande kriser än långsamma processer. 

Den största och mest komplexa SVT gjorde var att granska Sveriges regioner som ansvarar för vården.  21 lokala reportrar tillsammans med Uppdrag granskning jobbade med kartläggningen "Coronapandemin satte ljuset på den offentliga förvaltningens halaste tvål – Sveriges 21 regioner." – SVT Om oss. Den publicerades i mars, kanske var det för tidigt? Kanske skymdes också vårens satsningar av krigsutbrottet.  

Färre tyckte vi speglade hela Sverige.  
SVT finns på 14 fler platser jämfört med 2018. Det gör skillnad i vår journalistik. Ett uppmärksammat exempel är från Tomas Blideman från vår nyöppnade redaktion i Norrtälje. Det tar politikern 26 sekunder innan han förmår svara på frågan om varför de så höjt sina egna löner höjda. Norrtäljes politiska ledning chockhöjer sin egen lön | SVT Nyheter Klippet blir viralt. Det når till och med Australien. 

Vid sidan av den utökade närvaron gjorde Gokväll i Umeå partiledarintervjuer för seniorer, Lilla Aktuellt nådde de yngsta, vi hade ett rikt utbud på teckenspråk, finska, samiska och lätt svenska. Lokal journalistik fick stort utrymme på våra rikstäckande plattformar och når en stor publik i sina områden. Den tidigare lokala reportern Fouad Yousefi hyllades för valskärmen som på ett helt nytt sätt gjorde att vi kunde illustrera regionala och lokala valresultat. 

Trots allt detta, trots alla ansträngningar får vi sämre resultat än i motsvarande mätning 2018. Färre tycker att vi speglar hela Sverige. Svaret gäckar mig. När jag frågar lokala redaktioner säger flera att man lokalt känt främlingskap inför debatten på riksnivå. I Värmland säger redaktionen att krimfrågorna inte berör. Det här måste vi fortsätta analysera och bättre möta till nästa val. 

Traditionella medier är viktigare än sociala medier och SVT är den främsta källan inom samtliga åldersgrupper för att informera sig om valet. Det förpliktigar. Vi gjorde mycket bra men vill ännu bättre spegla Sverige, göra publiken mindre överraskad och ge fler granskningar med större genomslag.  

Anne Lagercrantz
divisionschef SVT Nyheter

Fakta från Novus-undersökningen 

Den mest använda informationskällan var SVT (84%) följt av Pratat med vänner och bekanta om valet (81%) och TV4 (72%). Bland första- och andragångsväljarna (18-26 år) är den mest använda informationskällan inför valet SVT (92%).   

Den viktigaste informationskällan online för befolkningen var Läst nyheter på nätet (60%). Det skiljer sig från första- och andragångsväljarna där valkompasser var den viktigaste informationskällan (68%).  

Den informationskälla inför valet som hade högst förtroende bland befolkningen som helhet var SVT (63%), följt av Sveriges Radio (54%) och TV4 (46%). Förtroendet för SVT är som högst bland första- och andragångsväljarna (74%).  

70% av befolkningen som helhet anser att SVT är den aktör som lyckats bäst med att ha ”Skapat debatt och diskussion” med sin valrapportering. 43% anser att SVT valrapportering lyckats bäst med att skapa förståelse för konsekvenser av partiernas politik för mig och samhället. 44% anser att SVT har speglat frågor från hela landet.  

I befolkningen som helhet har 42% genomfört någon av SVTs valkompasser, följt av Aftonbladet (23%) och TV4 (19%). 64% av första- och andragångsväljarna genomförde någon av SVTs valkompasser. 

Här finns hela undersökningen.