Gå direkt till textinnehållet

Är svininfluensan så svår att förklara?

Under 10 år bodde jag i jordbävningsdrabbade områden. Där berättar myndigheter och medier regelbundet att en riktigt stor jordbävning med många dödsfall kommer när som helst. Ingen vet när.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Varannan månad skakar det till. Det kommer alltid plötsligt och varar 5-10 sekunder. Då stannar man upp, lyssnar, och känner av. Kanske vart fjärde år är skakningarna riktigt skrämmande starka och under de där sekunderna blir man på helspänn för att känna av, och tänker; "Kommer jag klara mig?" Sitter man just då med en geolog i studion blir ju lätt frågan: "Kommer detta bli en stor jordbävning?" och experten kan bara svara; "Det vet vi om tio sekunder".

Konstigare än så är det inte med nya elakartade virus heller. 

Efter kanske tio månader vet man hur farligt det blev. När man vet är det för sent, precis som med jordbävningen. Virologerna har under åren sagt att mänskligheten då och då drabbas av virusepidemier som dödar en stor del av befolkningen. Med globalisering blir det många av oss runt jorden. Det kan bli hundratals miljoner. Det kan bli 32. Ingen vet. Och den som lyssnar riktigt noga kan höra hur experten i nästa andetag säger: "Och det kommer fler virus som visar sig ganska harmlösa." Ska medierna då inte berätta om ett nytt elakartat virus? Jo, det kan ju bli stort och spridningen beror också på hur folk reagerar. Så visst är en potentiell kommande världsnyhet med inverkan på alla, en nyhet. Även om den sedan inte blir så stor. Ungefär som de där jättekometerna som precis missar jorden. 

Annons Annons

Virus kan ge förkylning, eller kroniska åkommor eller döden. Långsamt eller snabbt. En annan sak är om de smittar lätt eller kräver nära kontakt. Kombinationen lätt smittande och dödligt skrämmer. Ytterligare en komponent är att spridning till många miljoner människor ger virus fler chanser att mutera till förändrade former med allt det innebär. Men flitigt handtvättande här i dagens västerland ändrar oddsen. Så långt är väl allt ganska enkelt även för oss icke-medicinare. 

Nu till det stora mysteriet: Varifrån kommer allt detta klagande och all denna misstro? Läsare, tittare, lyssnare tycker journalister ropar vargen kommer i onödan och journalister verkar vilja skicka skulden vidare till "ansvariga" i form av virologer, tjänstemän och politiker. Min bedömning är att experter brukar vara klara och upprepa sina sanningar men journalister alltför ofta pepprar med frågor som "Hur stort blir detta?!", "Hur oroliga ska vi vara?!". När så experter försöker svara på omöjliga frågor och därför förklarar bakgrund, och då självklart ger lite variationer på svar, så sägs; "Experterna är oense!". 

Kanske ligger problemet i våra gamla uppfattningar om myndigheter och medier som förmyndare. Föräldrar ska visa enad front emot barnen och Rapport gjorde den 4 maj ett stort nummer av att en myndighet utfärdat resevarning, men inte en annan. Det är ju däremot inget att oroa sig över. Resevarning är ju bara en bedömning. Ofta mycket ungefärlig. Sak samma med WHOs nivåer. De är ju bara fingervisningar. Med avdramatisering av stor- och gammelmedier börjar folk göra egna bedömningar och då kan ju journalister sluta avkräva experter exakta instruktioner och bara lugnt rapportera tecken på ökad risk. Som väderrapportens åsk- och halkvarning. Ett lugnare tilltal utan omöjliga krav på att fastställa exakt skräcknivå skulle öka respekt för medierna. Nu slår ju folk bakut och tror varken på virus, på finanskris, klimatkris, glas i kyckling… 

SARS och fågelinfluensan är sentida exempel på virus som väl hade potential att bli pandemier. Då var det helt rätt att slå larm för folk dog ju faktiskt av att ha varit i närheten av smitta. Att den senare stoppades berodde väl antingen på viruset självt eller de omedelbara kraftiga åtgärder som vidtogs. Men då ingen pandemi bröt ut säger vissa att larmet var överdrivet. 

Hur blev det så? Är det ogenomtänkt raljerande eller vår traditionella historieskrivning som sällan berättar om virus och andra naturkatastrofer? Historien i det medeltida Europa förändrades av virus, som också tog fler liv än direkta krigshandlingar under första världskriget. Den vite mannens ankomst till Amerika och därpå massdöd av indianer berodde till mycket stor del av virus. Men historien skrivs av segrare om förlorarnas grymheter och de egna självuppoffrande insatserna. Då finns väl ingen plats att blanda in en oberoende spelare som naturen.

                                                                                              Lasse Lundeberg 

 Fotnot Efter att ha studerat Darwin frågar man sig lätt om vi bara är till för våra DNA. Efter att ha lärt lite om virus undrar jag om vi bara är till för våra virus…

Fler avsnitt
Profilen

”Jag kan ingenting om robotar och missiler, men jag kan kultur”

För Edgar Mannheimer är det kulturen och historien som ger bäst förståelse för konflikterna i Mellanöstern.
Fler profiler

Senaste numret